EU:s nya asylpolitik föddes ur politisk panik

Den långa tvisten om hur man inom EU ska hantera flyktingströmmarna från inte minst Nordafrika fick en lösning vid EU-toppmötet i Bryssel natten mot fredagen. Men kritiken mot överenskommelsen har inte låtit vänta på sig. Rent tekniskt kan de planerade asylcentren vara en praktisk lösning. Men då beaktar man inte att det handlar om människor.

Ett antal slutna asylcenter ska grundas i Nordafrika och i några EU-länder. Till dessa ska de flyktingar som söker sig mot EU samlas, och där ska deras asylsansökningar behandlas. De som inte beviljas asyl skickas hem.

Det beslöt de 28 EU-ländernas stats- och regeringschefer natten mot fredagen efter utdragna förhandlingar. Varje EU-land behåller rätten att bestämma huruvida man tar emot asylsökande eller inte.

Ser man på saken rent krasst kan systemet med ett slags uppsamlingsläger vara fördelaktigt för Finland.

– Om Finland får serverat människor vars asylgrunder bedömts färdigt tror jag vi är beredda att ta emot dem, säger Marcus Beijar, flyktingbyråchef på Vörå kommun till SPT.

Detta alltså om man ser på frågan som något som kan lösas rationellt och mekaniskt. Men nu handlar det om människor.

– Jag blir lite fundersam då jag hör vad Sipilä säger, att man strävar efter att hjälpa människor, säger Beijar.

Människor bör behandlas som människor, inte som något som kan sättas i lager i väntan på behandling. Beijar säger att överenskommelsen ter sig lite märklig då man tänker att hela idén med EU är fri rörlighet mellan länderna. Nu vill man stänga gränserna för vissa människor.

– Då verkar det som att det inte finns så stor vilja att rädda människor och minska människosmugglingen.

Beijar säger att EU-länderna borde ta ett solidariskt ansvar och komma överens om kvoter. Just bristen på ett kvotsystem är en av de saker Beijar ser som problematisk i överenskommelsen.

– Många EU-länder är mestadels emot flyktingar och kravet på att flyktingmottagandet ska vara frivilligt tycks ha varit en förutsättning för att hela överenskommelsen ska bli av, säger Beijar och konstaterar att för Finlands del skulle det finnas utrymme för ett större flyktingmottagande.

Marcus Beijar säger att han inte tror att den nya överenskommelsen kommer att fungera speciellt väl. Bild: SPT-Vasabladet/Mikael Nybacka

Europaparlamentariker Heidi Hautala (Gröna) säger till SPT på fredagen att det säkert funnits många motstridiga strävanden som man försökt balansera under toppmötet.

– Man kan ställa sig frågande till hur de mål som satts för överenskommelsen påverkas av osämjan länderna emellan, och hur det hela inverkar på genomförandet av planerna, säger Hautala.

Det hela verkar handla om en politisk panik inte minst i östliga EU-länder, där man är speciellt motsträviga till ha något alls att göra med asylsökande säger Hautala.

– Jag är inte helt säker på att det här kommer att fungera.

Hautala påminner om att antalet flyktingar minskat radikalt sedan toppåret 2015. Då sökte sig kring 850 000 personer mot Europa. 2017 var antalet cirka 170 000.

– Att man skapar ett dylikt system på grund av politisk panik är en dålig utgångspunkt.

Hautala säger att man för tillfället förnyar Dublinförordningen och det möjliggör ett system där asyl söks i EU, inte ett visst land.

– När den asylsökande söker till EU så leder det logiskt till ett delat ansvar inom unionen, säger Hautala.

Hautala säger att debatten i EU-parlamentet nästa vecka säkert blir hetsig.

– Jag har träffat människor som blivit fast på uppsamlingsläger vid Libyens kust. De säger att de inte har något att åka tillbaka till, inget jobb, ingenting. Och de blir torterade, säger Hautala som inte vill se dylika fångläger byggas upp av EU.

Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml) säger till SPT att det inte är aktuellt att grunda något asylcenter i Finland.

– Det finns helt enkelt inget behov då mängden flyktingar nu är så liten. Dessutom har Finland meddelat att vi frivilligt kan ta fler asylsökande.

Situationen kan förstås förändras, säger Pietikäinen.

– Om det skulle gå så att det står trehundratusen flyktingar vid vår gräns så skulle det säkert finnas intresse, och inte minst skulle frågan om europeisk solidaritet intressera på ett helt annat sätt.

Pietikäinen säger att hon är kritisk till att Finland inte talat för ett tvingande mottagningssystem men att Finland ändå agerat rätt bra under flyktingkrisen. Hon säger att det viktiga nu är att Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex får de resurser den behöver.

– Jag tycker också vi varit alltför försiktiga i reformen av Dublinförordningen, inte minst då det gäller de tvingande mekanismerna.

Pietikäinen säger att det antagligen beror på de politiska spänningarna i landet och hon hoppas Finland tar aktivare ställning i förordningsreformen.

– Ett litet land, och den lilla människan, gynnas inte av att systemen är komplicerade och att det är den starkes röst som hörs. När mekanismerna är tvingande, när den gemensamma politiken är tydlig, och när spelreglerna är klara, då är läget bättre för de asylsökande och då är vår egen trygghet säkrad, säger Pietikäinen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00