EU:s mål är att stärka konsumentens makt för en hållbar framtid

Bild: Wilfred hildonen

För att konsumenterna ska kunna göra rätt val krävs också att det finns hållbara varor på marknaden. De ska inte vara konstruerade för att gå sönder, utan för att hålla länge i en klimatneutral, resurseffektiv och sund cirkulär ekonomi.

Europeiska unionen har länge gjort framsteg när det gäller att skydda konsumenterna. År 1972 ställde sig europeiska ministrar bakom fem grundläggande konsumenträttigheter, 1997 fick alla konsumenter rätt att skicka tillbaka varor som köpts på nätet och 1999 infördes rätten till en kostnadsfri tvåårig garanti mot defekta varor, oavsett om köpet gjorts på nätet, i en butik eller per post. Sedan 2020 finns ett nytt direktiv som gör att konsumenter i EU kan gå samman och vidta gemensamma åtgärder mot gränsöverskridande bedrägerier, som till exempel i fallet "dieselgate". Genom att unionen har följt utvecklingen har också EU:s konsumenter skyddats och i dag åtnjuter de några av världens starkaste rättigheter.

Förra året var exceptionellt på många sätt, men i fråga om EU-kommissionens arbete med konsumentskydd var det inget undantag. Näthandeln ökade kraftigt under 2020 – enligt uppskattningar var den större än de senaste fem åren sammanlagt. Detta har i sin tur lett till en enorm ökning av antalet falska annonser, falska varor och falska recensioner. Som reaktion på detta axlade kommissionen ansvaret för att samordna EU:s arbete med de stora nätplattformarna för att ta bort miljontals bedrägliga påståenden och varor från nätet.

Gång på gång har EU visat att konsumenterna kan få stöd när något går snett. Att ta hand om konsumenterna innebär dock också att ge dem möjligheten att göra rätt val. Samtidigt som miljontals människor söker efter varor på nätet den här månaden, bör man hålla i minnet att 42 procent av EU:s befolkning saknar grundläggande digitala färdigheter. Konsumenterna måste själva vara vaksamma och medvetna om riskerna. Det går inte alltid att lita på recensioner på nätet och "bästa köpet" är ofta för bra för att vara sant.

Varje gång vi köper en vara gör vi ett val – oftast baserat på pris, ibland på bekvämlighet och numera allt oftare på hållbarhet. Det är bra att fråga sig vilken effekt det får om vi gör alla våra inköp på nätet. Kan små detaljhandlare konkurrera på ett rättvist sätt med de stora plattformarna? Ska vi "klicka och hämta", eller få varan levererad hem? Vid övergången till en sundare, klimatneutral och resurseffektiv framtid är hållbarhet det rätta valet, men det finns hinder på vägen.

Konsumenterna kan bara göra rätt val om tillräckligt mycket information finns tillgänglig. Hur långt har varan transporterats för att komma till mig? Hur stort är miljöavtrycket? Många konsumenter vill också veta vilken livslängd en vara har. En del är till och med beredda att betala mer om varan är hållbar. Vad händer om det finns tillräckligt med information, men den inte är tillförlitlig, och konsumenterna inte kan avgöra vilka varor som verkligen är miljövänliga? Många människor oroar sig över detta. Ett sätt att öka konsumentmakten är att se till att tillverkare och säljare blir bättre på att informera.

För att konsumenterna ska kunna göra rätt val krävs också att det finns hållbara varor på marknaden. De ska inte vara konstruerade för att gå sönder, utan för att hålla länge i en klimatneutral, resurseffektiv och sund cirkulär ekonomi. Tillverkarna bör ha en skyldighet att tillverka reservdelar som är lätta att byta, samtidigt som varan fortsätter att uppfylla EU:s säkerhetsnormer. Om en dammsugare går sönder eller en mobiltelefon blir långsammare på grund av ny teknik, bör det första alternativet vara att reparera, inte köpa nytt, och det ska inte kosta mer att göra det valet.

Ny digital teknik kan också hjälpa oss att göra hållbara val, som till exempel jämförelseverktyg på nätet eller appar som håller reda på energiförbrukningen. Trots detta finns det vissa risker som behöver åtgärdas. Ta smarta mätare som exempel. Med hjälp av dem kan man övervaka energiförbrukningen i ett hushåll, men bara några få av dem har ett lättillgängligt gränssnitt. Smarta lösningar som är mer energieffektiva på lång sikt kan också innebära högre initialkostnader, vilket kan leda till att konsumenten behöver ansöka om lån. I dessa fall måste vi se till att all information finns både på nätet och på papper och att alla kan få tillgång till skuldrådgivning.

Den hållbara omställningen bör vara just hållbar – både för miljön och för individen. Därför har EU-kommissionen antagit en ny konsumentstrategi för att stödja medborgarna genom den gröna och digitala omställningen. Målet är inte bara att skydda konsumenterna när de är som svagast, utan även att stärka deras makt inför framtiden. Konsumenterna ska kunna följa sin tid och veta att de ansvariga politikerna håller jämna steg för att skydda dem. Men de kan också själva driva fram förändringar. Då är det politikernas uppgift att ge dem verktyg för detta.

Didier Reynders, EU-kommissionär med ansvar för rättsliga frågor

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning