Europeiskt initiativ för minoritetsspråk floppar i Finland

Ett europeiskt medborgarinitiativ som syftar till att främja språkliga minoriteters rättigheter har samlat bara en bråkdel av de namnunderskrifter som krävs. På lobbyorganisationen Federal Union of European Nationalities (Fuen) förundrar man sig över det svaga finländska intresset. Orsak: Ingen ville åta sig ansvaret.

Medborgarinitiativet Minority Safepack Initiative kräver att EU utarbetar ett handlingsprogram som tryggar rättigheterna för språkliga minoriteter.

– Ifall initiativet godtas skulle det innebära att EU kunde öronmärka pengar för att främja språklig mångfald eller stödja utgivningen av medier på minoritetsspråk, säger Fuens ordförande Loránt Vincze på lobbyorganisationens kontor i Flensburg.

Fuen lämnade in ett motsvarande initiativ till EU-kommissionen tidigare, men förslaget förkastades med motiveringen att EU inte har behörighet i frågan. Bakslaget följdes av en juridisk mangling i EU-domstolen som i fjol fattade beslutet att initiativet till vissa delar uppfyller kravet på EU:s behörighet och att EU-kommissionen måste behandla frågan på nytt.

Enligt Lissabonfördraget förutsätts minst en miljon underskrifter från minst sju medlemsstater i EU för att ett medborgarinitiativ ska tas upp till behandling.

– Vi har nu lyckats samla in knappt 948 000 underskrifter i åtta EU-länder så det ser rätt lovande ut. Tidsfristen för vårt medborgarinitiativ löper ut den 4 april, säger Loránt Vincze.

Finland på efterkälken

Den nationella kvoten för varje enskilt land har räknats utifrån antalet Europaparlamentariker och landets befolkningsmängd.

De EU-länder som hittills har lyckats ta sig över valtröskeln och samlat ihop ett tillräckligt antal röster är Danmark, Spanien, Ungern, Lettland, Rumänien, Slovakien, Bulgarien och Kroatien. Då nyhetsbyrån SPT kollade upp statistiken på fredagen hade endast 890 personer undertecknat medborgarinitiativet i Finland. Tröskelvärdet för Finlands del är 9 750 underskrifter.

Varför är antalet underskrifter så lågt i Finland?

– Förutsättningen för att medborgarinitiativet ska lyckas är att man driver målmedvetna nationella kampanjer som lockar trafik till den sajt där det går att underteckna appellen. Ingen ville åta sig detta ansvar i Finland, säger Loránt Vincze.

Vem har ni talat med?

– Vi kontaktade europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP) och diskuterade frågan med Folktinget och tankesmedjan Magma. Alla förhöll sig positivt till medborgarinitiativet men sedan hände ingenting. Det hela rann ut i sanden, säger Loránt Vincze.

Språkkonsulten och flerspråkighetsexperten Johan Häggman i Bryssel är bestört över handlingsförlamningen i Svenskfinland.

– Jag måste säga att jag är väldigt besviken på våra finlandssvenska institutioner som inte har reagerat på det här medborgarinitiativet. Vi finlandssvenskar skulle ju gagnas av en starkare minoritetspolitik i EU, säger Johan Häggman.

Folktinget sade i fjol upp sitt medlemskap i Fuen med hänvisning till ansträngda finanser och ett budgetunderskott. Riksdagen har nyligen minskat sitt årliga anslag till Folktinget med över 100 000 euro.

Fuen är den största paraplyorganisationen som arbetar för språklig mångfald och nationella minoriteters rättigheter i Europa. Organisationen har i dag 90 medlemmar i 32 europeiska länder. Fuen har etablerad status som observatör bland annat i Europarådet, EU, FN och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Folktingssekreterare Markus Österlund är kluven till initiativet, och betonar att svenskan är ett nationalspråk och inte minoritetsspråk. Bild: Richard Nordgren

Nationalspråk – inte minoritetsspråk

På Folktinget är man kluven till initiativet.

– Det här är ett jätteviktigt initiativ. Vi har trots det varit kluvna till det eftersom svenskan är ett nationalspråk och inget minoritetsspråk i juridiskt hänseende i Finland. Men visst ska vi göra reklam för det här initiativet på Facebook nu i samband med slutspurten, säger folktingssekreterare Markus Österlund.

Skulle inte Svenskfinland gynnas av initiativet i form av utökad EU-finansiering av svenskspråkiga projekt?

– Vi kan redan i dag söka om EU:s projektstöd för finlandssvenska projekt. Till exempel Luckan har lyckats få EU-pengar för flera olika satsningar som handlar om svenskans fortlevnad.

Enligt Österlund har Fuen en östeuropeisk slagsida som försvårar ett helhjärtat stöd av initiativet.

– Om man kollar upp vilka länder som har varit duktiga på att samla underskrifter så är det framför allt Rumänien och Ungern som toppar statistiken. Det säger en del om Fuens geografiska fokus.

Kan det inte snarare vara en indikator på att de språkliga minoriteternas rättigheter är eftersatta i dessa länder?

– Så är det säkert också. Vi har hur som helst gått in för att i stället främja den språkliga mångfalden via organisationen The Network for the Promotion of Linguistic Diversity. Den här organisationen backar också upp Fuens initiativ.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00