Europarådet: Attityderna till minoriteter har hårdnat – stödet för tvåspråkigheten eroderar

Svenskspråkiga ska också i praktiken ha möjlighet att få social- och hälsovårdstjänster på sitt modersmål – inte minst då det gäller grupper som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, fastslår Europarådets kommitté för minoriteter. Bild: Mostphotos

Intoleransen och nationalismen har ökat i Finland precis som i andra europeiska länder under de senaste åren. Det får såväl etablerade minoriteter som finlandssvenskar och samer som nyare minoriteter känna av, konstaterar Europarådets kommitté för minoriteter.

Högerpopulismen har vuxit sig starkare i många europeiska länder, och det gäller också Finland. En följd av det är att klyftorna mellan olika grupper växer, och Finland måste se till att minska klyftan mellan juridiska rättigheter och hur de förverkligas i skyddet av minoriteterna. Det anser den rådgivande kommittén för Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.

Kommittén publicerar sin rapport om situationen för minoriteterna i Finland på torsdag. Det är fem år sedan den senaste rapporten.

Finland får tack för att ha långa traditioner av att skydda minoriteters kultur och omfattande språkliga rättigheter. Satsningarna på att bevara den samiska kulturen och språket får tack, liksom programmet för att hålla liv i den karelska kulturen och språket. Tack får också det faktum att "fördomar mot romer" sedan ett par år finns med i den nationella hatbrottsstatistiken.

"Följ upp tingsrättsreformen"

I praktiken fungerar det ändå inte alltid lika bra som på papper, konstaterar kommittén. Många svenskspråkiga i Finland upplever dagligen att deras grundlagsenliga språkliga rättigheter inte respekteras, heter det i rapporten. "Kommittén är djupt oroad för den här situationen och för att den enighet om landets tvåspråkighets om traditionellt funnits småningom håller på att erodera", skriver kommittén i sin rapport.

Kommittén uppmanar myndigheterna att se till att svenskspråkiga också i praktiken har en möjlighet att få social- och hälsovårdstjänster på sitt modersmål – inte minst då det gäller grupper som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Myndigheterna bör också noga följa upp hur de språkliga rättigheterna förverkligas i de sammanslagna tingsrätterna, och vidta åtgärder vid behov.

Kommittén uppmanar myndigheterna till dialog med de svenskspråkiga om behov och prioriteringar – utan att rucka på de grundlagsenliga förpliktelserna – för att bättre säkra att löftena om svensk service är realistiska, effektiva, får tillräckliga resurser och att det finns regelbunden uppföljning.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning