Europa och Ryssland borde ha fått chans till samarbete utan militär närvaro

Tror Torvalds och alla Natoivrare faktiskt att ett Natomedlemskap är till fördel för vårt lands utrikespolitik?

Som den första i presidentvalskampanjen har Nils Torvalds uttalat sig för en anslutning till Nato. Och detta utan folkomröstning. Tydligen har även han nu gripits av trenden att Ryssland är den stora busen i världspolitiken, landet som är överlag aggressivt. Enligt trenden är Natos ökade antal militära baser från Finska viken söderut längs gränserna till Ryssland helt ok. Och ok är det också att bland annat amerikanska och tyska truppförband deltar i manövrer i de baltiska länderna.

Finland har än så länge framstått som ett militärt alliansfritt land och det har varit till vår fördel. Men partnerskapet med Nato (var det ett genomtänkt beslut?) har lett till ökad medverkan i militära manövrar vars överensstämmande med alliansfrihet kan ifrågasättas. Och nyligen öppnades i Helsingfors ett hybridcentrum i vilket Nato har en viktig roll. Nato har liknande center i bland annat de baltiska länderna och med dem skall Helsingfors-centret samarbeta.

När centret öppnades den 2 oktober tackade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (enligt HBL:s referat) Finland "för att man delat kunskap, erfarenheter och analyser om Ryssland. Det är viktigt även för Nato."

Den 27 september meddelade Helsingin Sanomat att Finland och USA öppnar ett cybersäkerhetscentrum vid Uleåborgs universitet. Centret skall samarbeta med bland annat USA:s försvarsministerium Pentagon. Till arbetet hör enligt tidningen uppgifter som är av nytta "i kampen mot Rysslands informationskrig".

Tror Torvalds och alla Natoivrare faktiskt att ett Natomedlemskap är till fördel för vårt lands utrikespolitik?

I Bryssel diskuterar man nu nödvändigheten av ett starkt gemensamt EU-försvar. Mot vem? Det ryska hotet, lyder det trendiga svaret. Men skulle inte en EU-militärmakt leda till rysk upprustning och ökad spänning i Europa? Här kan hänvisas till den i väst på sina håll omhuldade doktrinen att en påtvingad rysk upprustning tillsammans med västs fortsatta sanktioner skulle tvinga Ryssland på knä. Vi är många som tror att följden lätt kunde bli en annan.

När Sovjetunionen upphörde och Warszawapakten upplöstes torde även Nato ha upplösts och USA upphört med sina baser i Europa. Vår världsdel, inklusive det nya Ryssland, borde ha fått en chans att samarbeta utan militär närvaro, en chans för de europeiska länderna att lära känna varandra bättre, lära sig förstå varandra.

I dag är ett ekonomiskt samarbete betydligt viktigare än militära satsningar. Och vi skall inte glömma det nödvändiga samarbetet i den viktiga klimatfrågan. Det finns länder utanför Europa som har svårt att livnära befolkningen. Det kan leda till nya stora flyktingströmmar. Frågan om födan kan också bli ett europeiskt problem. Och vi skall inte glömma betydelsen av ett ökat kulturutbyte. Det förekommer, men det kunde vara större just med tanke på kännedom om och förståelsen för varandra.

Det finns mycket annat än lokala frågor som presidentkandidaterna bör diskutera. Såtillvida var Torvalds öppning på sin plats.

Carl Fredrik Sandelin

Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning