Europa måste investera i kompetens

Bild: Mostphotos

Förutom en stark grundkompetens blir möjligheten för var och en att uppdatera sina kunskaper genom hela yrkeskarriären allt viktigare i ett arbetsliv i omvandling.

Inom Europeiska unionen sattes för tio år sedan målet att vara världens mest konkurrenskraftiga område 2020. Målet skulle man försöka nå genom att höja utbildningsnivån och stärka kompetensen samt investera mer i forskning och produktutveckling.

Finanskrisen förändrade dock situationen. Nu är det endast några få som pratar om detta mål, även om det skulle finnas orsak att göra det. Endast genom att stärka kompetensen kan Europa vara framgångsrikt i framtiden.

Arbetslivet förändras kraftigt just nu: automatiseringen, robotiseringen och globaliseringen framskrider. I så gott som alla EU-länder behöver utbildningssystemen reformeras på alla nivåer.

Även i de mest centrala, grundläggande färdigheterna finns enorma brister. Över en femtedel av unga som genomgått primärutbildning i EU-länderna presterar enligt Pisatestet dåligt i läsning, matematik eller naturvetenskaper. Det ger dåliga förutsättningar för fortsatta studier. Bland vuxna i arbetslivet i sin tur har nästan 40 procent svaga eller inga digitala färdigheter. Ändå är det just den digitala ekonomin som allra mest vänder upp och ner på världens arbets- och ekonomistrukturer för tillfället. Det behövs mycket mer kompetens på området.

Även om utbildningspolitiken i sig hör till de områden som varje medlemsland självt får besluta om, måste utvecklingsbehoven när det gäller utbildning och en höjning av kompetensnivån tas med på den europeiska agendan. Europeiska unionen är världens största inre marknad och handelsmakt. Vi kan ligga i frontlinjen av utvecklingen endast om vi har kompetenta människor, nya innovationer och framgångsrika företag.

Förutom en stark grundkompetens blir möjligheten för var och en att uppdatera sina kunskaper genom hela yrkeskarriären allt viktigare i ett arbetsliv i omvandling. För detta måste vi även i Finland ta nya initiativ.

På samma sätt måste vi investera mer i forskning och produktutveckling än vi gör i dag. Inom investeringar i forskning och utveckling har Europeiska unionen inte uppnått målnivån på tre procent av bnp, inte ens i närheten. Även Finland, som tidigare har briljerat på första plats, har fallit tillbaka. USA, Japan och Korea har redan under lång tid investerat mer i forskning och produktutveckling än EU-området. Nu har även Kina passerat oss. Det om något borde väcka européerna.

Behovet att investera i den framtida tillväxten syns i EU:s kommande, mångåriga budgetram. Kommissionen föreslår en fördubbling av Erasmus-programmet, som fokuserar på studentutbyte, och en utökning av forskningsprogrammet Horizoneurope. EU-parlamentet stöder denna linje, men i större omfattning. Parlamentet är berett att tredubbla Erasmus-programmet och utöka forskningsprogrammet med 50 procent från nuvarande nivå – från 80 miljarder till 120 miljarder euro. Denna fråga driver även jag som en av EU-parlamentets rådgivare i den pågående budgetbehandlingen.

För att detta ska lyckas krävs även medlemsländernas stöd. Finland har varit ett av de medlemsländer som har lyft fram investeringar i forskning och utveckling som en av de absolut viktigaste frågorna i EU-budgeten. Detta är alldeles utmärkt. Förhoppningsvis håller linjen ända fram till de sista justeringarna i budgetförhandlingarna.

Storbritanniens förestående utträde ur EU utgör ytterligare en utmaning i budgetförhandlingarna. Landet är en betydande EU-finansiär, men avtalen är ännu helt öppna. Storbritanniens bidrag inom EU:s forsknings- och utbildningssektor är omfattande. I landet finns Europas och hela världens främsta toppuniversitet.

Storbritanniens universitet samordnar 20 procent av projekten inom det nuvarande forskningsprogrammet Horizon 2020. Det är även ett av de populäraste länderna att studera i både bland internationella studenter och bland utbytesstudenter. Med tanke på framtiden är det av yttersta vikt att ett meningsfullt avtal om utträdet fås till stånd.

Nästa sommar blir Finland EU:s ordförandeland. Det är en utmärkt möjlighet att göra kompetens till huvudtema för hela ordförandeperioden. Utbildning och hög kompetens är det område som Finland är mest känt för internationellt, och ett område inom vilket man lyssnar på oss. På europeisk nivå finns det mycket att göra, och här bör Finland axla ledarrollen.

Henna Virkkunen Europaparlamentariker (Saml)

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42