Euron är ett fatalt misslyckande

Finland med sin underskottsfinansierade budget kan stimulera sin ekonomi endast genom att försöka öka konkurrenskraften genom nedskärningar vilket sällan fungerar eftersom dessa samtidigt sänker köpkraften.

Efter Tysklands återförening var man i Frankrike rädd för att Tyskland och den tyska marken skulle bli alltför dominerande i Europa varför man trodde att om Tyskland skulle avstå från D-marken skulle detta hot decimeras. Detta är en av orsakerna till att Frankrike med François Mitterrand i spetsen gick in för den gemensamma valutan

Tyvärr gick det inte som planerat i Frankrike. År 1999 hade man i Frankrike en inkomst per capita av samma storlek som i Tyskland, valuta- och budgetbalanserna i sin ordning och statsskulden 60 procent av bnp. I dag har skulden vuxit dramatiskt till cirka 100 procent av bnp och budgetunderskottet till hela 3,2 procent eller mer än högsta tillåtna 3 procent och högre än Italiens underskott.

Inom eurozonen brukar man skilja mellan de ekonomiskt sett mer välbeställda så kallade norra staterna och sydstaterna. Utgående ifrån ovannämnda fakta kunde Frankrike höra till sydstaterna vilket givetvis vore pinsamt för den före detta stormakten som i dag i många sammanhang för Europas talan. En låg tillväxt och stor statsskuld skapar politiska problem och ger de populistiska partierna luft under vingarna. Frankrike uppfyller väl dessa kriterier. Det är svårt att inse nyttan av euron för Frankrike, snarast har den blivit en ekonomisk fälla landet inte tycks komma ur.

Man sade en gång att euron har betydelse för konvergensen, gör att länderna närmar sig varandra. Tyvärr har det motsatta skett. I dag utgör handeln mellan eurozonens länder endast 45 procent av den totala handeln eller procentuellt sett mindre än före eurotiden. Dessutom visar utredningar som Center for European Policy gjort att endast ett fåtal länder som Tyskland, Nederländerna och Österrike haft nytta av euron medan de flesta förlorat på den. Italien har exempelvis förlorat enligt beräkningar över 70 000 euro per person och Frankrike i stort sett samma belopp. Detta har skapat konflikter inom eurozonen liksom det ständiga grälet mellan nord och syd vilket försvårar samarbetet inom hela EU.

I Tyskland har de stora fordringar om närmare 1 000 miljarder euro som landet fått gentemot övriga euroländer inom det Target 2-betalningssystemet ofta varit på tapeten. Man anser att länder som Italien genom detta får ett förtäckt stöd.

Det stora problemet inom eurozonen är den svaga tillväxten om endast cirka 1,5 procent det senaste decenniet och dagens tillväxt om cirka 1 procent. Jämfört med tillväxten i USA och Kina är den katastrofalt låg för att inte se till tillväxten i EU-landet Polen med egen valuta som gått i raketfart jämfört med eurozonen. Danmark och Sverige med sina egna valutor har också gått klart bättre.

Orsaken härtill är att de ekonomiskt svaga länderna inom eurozonen är tvungna att anpassa sig till den ekonomiska verkligheten genom nedskärningar och lönesänkningar, det vill säga genom inre devalvering vilket har en dämpande inverkan på tillväxten. Här har vi eurozonens strukturella problem som inte har någon lösning så länge det inte finns ett transfereringssystem mellan överskotts- och underskottsländer.

Världsbankens tidigare ledande ekonom Istvan Dobozi sade nyligen i Financial Times att euron kanske kommer att kollapsa som följd av en yttre asymmetrisk chock. Allt kan hända, men Centralbanken torde nog i varje fall inom närmaste framtid se till att något sådant inte kan inträffa. Centralbanken har allt mer blivit en krisbank för eurozonen och är tvungen att trycka pengar för att hålla eurozonen flytande.

Finlands största exportmarknad är Europa och vi drabbas därför av den kraftiga nedgången i dagens Europa. Sverige är också en viktig exportmarknad och samtidigt en stor konkurrent och håller med avsikt sin krona undervärderad med minst 25 procent mot euron vilket givetvis klart påverkar Finland negativt. Finland sitter sålunda i en dubbelfälla och de blygsamma investeringarna jämfört med Sveriges är inte förvånande.

Finland med sin underskottsfinansierade budget kan stimulera sin ekonomi endast genom att försöka öka konkurrenskraften genom nedskärningar vilket sällan fungerar eftersom dessa samtidigt sänker köpkraften.

Finland har blivit en sparparadox: man sparar och skulderna växer.

Man får därför hoppas att konjunkturerna svänger till det bättre vilket är långtifrån säkert. Börskurserna har dock globalt stigit med cirka 7 procent sen början av oktober, en viss flykt har skett från defensiva aktier till cykliska, räntorna har stigit något och en del utvecklingsländers valutor stärkts mot dollarn så hopp finns.

Framför allt Italien med sin extremt höga statsskuld och ingen tillväxt, statsobligationer med endast snäppet över skräpstatus är i behov av bättre konjunkturer. Det andra alternativet är förr eller senare ett stöd från övriga medlemmar i valutaunionen, likt det Grekland fått, eller något ännu värre.

Euron är ett fatalt misslyckande.

K-G Backholm, Helsingfors

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning