Eurogames slår ett slag för allas lika värde

Idrottare från fyrtio länder har sedan i onsdags svettats i Helsingforssolen. I år står Finland värd för det HBTIQ-vänliga Eurogames, ett idrottsevenemang med låg tröskel. 1400 elitidrottare och motionärer tävlar sida vid sida – som man, kvinna eller utan könsbeteckning. Arrangörerna hoppas på att bräcka idrottsvärldens djupt rotade könsnormer.

Finland gör premiär som värdland för Eurogames, som i morgon avslutas med en färgsprakande fest. Förutom att erbjuda fjorton tävlingsgrenar runtom i staden, fungerar Medborgartorgets tävlingscentral som en diskrimineringsfri mötesplats i hjärtat av Helsingfors. Eurogames kommunikationschef Minna Minkkinen är nöjd över att kunna erbjuda historiens största Eurogames.

– Det är optimalt att deltagarna kan kombinera idrottstävlingarna med Prideveckan. Nackdelen är att vi hamnar i skymundan av mediebevakningen av regnbågsveckans övriga spektakel.

Idrottsvärlden anses ofta vara den mest konservativa delen av samhället eftersom det ingen annanstans finns lika absoluta gränser mellan könen. Orsaken till att HBTIQ-idrottare gärna bildar egna lag och deltar i evenemang såsom Eurogames är rädslan för diskriminering och känslan av utanförskap. I ett HBTIQ-lag spelar sexualiteten eller könet ingen roll.

– Det finns så många olika sätt att vara man och kvinna på. Därför erbjuder Eurogames även blandade tävlingsklasser.

Det är inte bara sexuella minoriteter som lockas till Eurogames. Eftersom allt går på engelska är tröskeln låg för invandare att ställa upp som volontärer. Många heterosexuella idrottare har gett sitt ansikte för evenemanget, och de flesta eventuella samarbetspartner och sponsorer var genast med på noterna.

– En Helsingforsförening tackade nej eftersom de påstod att deras idrottare inte tillhör några sexuella minoriteter. Det mest förvånande var ändå ett idrottsförbund som gärna fungerade som sponsor, på villkoret att de förblir anonyma. Det här tyder på en infödd homofobi, säger Minkkinen.

För idrottaren står pengarna på spel

Minna Minkkinen storkonsumerar själv idrott både på jobbet och på fritiden.

– Jag har en galet händelserik vår bakom mig med EM i Taekwondo och nu Eurogames.

Minkkinen har själv hållit på med Taekwondo och amerikansk fotboll, och har sällskapat med tre kvinnliga idrottare. Därför har hon en djup personlig insikt i idrottsvärldens könsnormer. Hon anser att det är lättare att komma ut ur garderoben som kvinna.

– Ofta tror man att homosexuella män måste vara konstnärliga. Inbilla dig vilken utmaning det är för en ishockeykille att komma ut efter Juhani Tamminens påstående om att det inte finns några homosexuella ligaspelare, säger Minkkinen.

Eurogames kommunikationschef Minna Minkkinen har spelat amerikansk fotboll. På festivalområdet får man prova på en liknande gren, nämligen rugby. Bild: Leif Weckström

Efter att elitsimmaren Ari-Pekka Liukkonen kom ut för två år sedan har det blivit svårare för idrottsvärlden att sopa HBTIQ under mattan. Ändå är det bara runt tio finländska idrottspersonligheter, de flesta dansare, som öppet tillhör en sexuell minoritet. Minkkinen anser att det är ett tecken på att samhället ännu inte är redo för att bräcka könsnormerna. För vem som helst kan det vara känslomässigt svårt att komma ut, men för elitidrottaren står även inkomsten och karriären på spel.

– Idrottaren riskerar att mista sina sponsorer och att petas från sin plats i laget. Dessutom är det psykiskt tungt ifall all uppmärksamhet fokuseras på den sexuella läggningen i stället för på idrottsprestationen.

Att tiga är att diskriminera

Minkkinen poängterar att våld, hatbrott, tyst diskriminering och ignorans bara är olika grader av diskriminering. Att dra alla över samma kam kan hindra många lovande idrottare från att satsa på en karriär inom idrotten.

– Vi har ett otroligt konservativt klimat här i Finland, redan i våra grannländer Sverige och Norge är läget annorlunda. Klimatet skiljer sig ändå mycket från gren till gren, men i allmänhet gror rädslorna i och med att nivån stiger.

Många fördömer diskriminering, men få talar om den. Minkkinen lyfter upp utbildning som en lösning. Förutom tränare, idrottsorganisationer och sportkommentatorer borde journalisterna även upplysas om sexuella minoriteter, men kunskap bygger på forskning. Därför är den långsiktiga nyckeln till tolerans att fastställa hur HBTIQ-idrottare verkligen behandlas.

Marja Kokkonen, doktor i psykologi och magister i idrottsvetenskaper publicerade år 2012 en utredning om sexuella minoriteter och idrott. Av rapporten framkom att HBTIQ-personer ofta upplever den heteronormativa idrottsvärlden som hotfull. Varannan är rädd för att lämnas utanför och väljer fritidsintresse beroende på attityderna mot sexuella minoriteter. Skolans gymnastiklektioner har lämnat traumatiska minnen hos många, något som Kokkonen tror beror på en oroväckande likgiltighet gentemot sexuella minoriteter bland blivande gymnastiklärare. Enligt Helsingin Sanomats nätbilaga Nyt kommer Kokkonen i höst ut med en bok som baserar sig på rapporten.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00