EU vill ställa villkor för budgetpengar, satsa på Erasmus, forskning och gränsbevakning men mindre på jordbruk

Budgetkommissionär Günther Öttinger presenterar kommissionens förslag till EU:s sjuåriga budgetram.Bild: EPA/OLIVIER HOSLET

EU:s fleråriga budgetram görs bara vart sjunde år. Nu är det dags för kommissionens förslag, som skär i jordbruksstöd men ger mer till unga som vill åka på Interrail och studentutbyte. Det blir mycket svåra förhandlingar, förutspår Petri Sarvamaa i parlamentets budgetutskott.

(Video där det går att välja svensk tolkning kan hittas här.)

Det stora skiftet i EU:s följande fleråriga budgetram är att mer pengar ska gå till forskning och innovation och att satsa på den inre marknaden, men osthyveln ska gå i traditionella stora budgetposter rom regionstöd och jordbruk, samtidigt som de kvarvarande pengarna ska riktas in mer på klimatmål.

Jordbruksmedlen ska i kommissionens förslag att sjunka med fem procent. Nedskärningen i de direkta jordbruksstöden är fyra procent. Kommissionen vill framför allt skära i direktstöden till stora jordbruk, och lägga ett tak på summan.

– Att kommissionen nu föreslår ett stödtak per jordbruk är principiellt en god tanke, men det föreslagna taket på 60 000 euro är på tok för lågt för vårt jordbruk, kommenterar parlamentariker Nils Torvalds (SFP/Alde) i ett pressmeddelande.

– Det är lätt hänt att vi bara spelar i populisternas påse och den vanliga finländska jordbrukaren lider. I exempelvis Storbritannien är drottning Elizabeth II en av de största mottagarna av just EU-jordbruksstöd. Då kan man fråga sig ifall stödet, som i grund och botten finns till för utveckling, riktigt går till rätt adress.

SLC:s ordförande Mats Nylund påpekar att nedskärningarna i landsbygdsanslagen kommer samtidigt som det ställs nya krav på jordbruksproduktionen. Han uppmanar Finlands regering att agera.

– Ställer EU nya krav som höjer kostnaderna ska EU också betala.

De så kallade kohesionspengarna – regionala strukturstöd – skärs ned med sju procent. En större andel av budgeten för naturresurser ska gå till klimatmål.

Nedskärningen i de regionala strukturfonderna är ännu större, sju procent.

En jättelik ökning i nästa budgetram syns på posten för gränsbevakning och migration. I den förra budgetramen lades totalt 13 miljarder på sju år, nu ska det bli 35 miljarder, syns i ett papper som läckt ut i förväg till Politico.

Ett jätte-Frontex

Frontex planeras alltså svälla så att personalen i framtiden blir 10 000 anställda, jämfört med att det idag finns en pool på 1500 nationella gränsbevakare som deltar i Frontex. Dessutom ska det vikas mer för säkerhet och grundas ett försvarsfond på 13 miljarder euro.

Studentutbytesprogrammet Erasmus ska få dubbelt så mycket, och forskningsprogrammet Horizon får närmare 100 miljarder vilket är en tydlig ökning.

– Vi vill uppmuntra dubbelt så många ungdomar att åka ut och lära känna nya människor och språk. Det är en fantastisk möjlighet, säger Günther Öttinger, budgetkommissionär, inför EU-parlamentet.

– I jämförelse med Kina och hela Asien måste vi investera mer i forskning och innovation. Stödet till forskningsprogrammet Horizon höjs med sexton procent, säger Öttinger.

Europaparlamentariker Petri Sarvamaa (Saml/EPP) som är vice ordförande i parlamentets budgetutskott kommenterar på Twitter att det inte blir någon lätt budgetprocess.

– Det är startpunkten för en eldig debatt, åtföljd av mycket svåra förhandlingar, skriver han.

Budgeten blir inte billigare, tvärtom. Då Storbritannien lämnar EU stiger budgeten från att ha motsvara ungefär en procent av medlemsländerna totala bruttonationalinkomst till att motsvara 1,11 procent av bni.

– Det tycker vi är rimligt och ansvarsfullt, säger kommissionsordförande Jean-Claude Juncker då han presenterar budgetramen för parlamentet.

Det skulle innebära att också den summa Finland betalar till EU kan stiga med en tiondel.

Den summa Finland betalar netto har varierat de senaste åren mellan 300 och 800 miljoner, men i snitt ligger det på 500 miljoner per år det senaste decenniet. Det skulle schematiskt kunna stiga till 550 miljoner.

Många länder har velat se en mycket mer restriktiv linje och mer nedskärningar i budgeten, bland annat Finland. Till exempel ville Finland från början krympa EU-parlamentet med samtliga ledamöter som faller bort efter brexit, men så blir det troligen inte, utan bara en del faller bort. Det innebär i så fall att Finland får ett mandat till.

Kostnaderna för EU:s administration faller alltså med drygt tre miljarder, från 69,6 miljarder på sju år till 66 miljarder.

Nya intäkter ska täppa halva brexittappet

Öttinger säger som väntat att EU vill täppa till hälften av bortfallet från brexit med nya slags intäkter.

Omkring hälften vill man att ska komma från intäkter till EU-budgeten i form av utsläppshandel, bolagsskatter och "helt nya intäkter".

– Icke-återvinningsbar plast ska betalas för, så att varje medlemsland kan välja om det är via avgifter, skatt eller förbud, säger Öttinger.

Villkor: Följ reglerna

En annan stor fråga som är kopplad till budgeten är kraven på att införa villkor. Finland har också där hört till dem som talat för att EU borde kunna hålla inne utbetalningar till länder som inte följer EU:s grundprinciper, som rättsstatsprinciperna.

– Vi föreslår att stärka kopplingen mellan EU-budgeten och rättsstaten. Rättsstaten är viktig för ett gott ekonomiskt styre. Därför föreslår vi en ny mekanism som ska skydda budgeten, säger Juncker och medger att "det riktar in sig på vissa medlemsstater men också på den globala ordningen".

Förslaget pressar särskilt Polen och Ungern. Den liberala Alde-gruppens ordförande Guy Verhofstadt tackade för det nya förslaget och raljerade särskilt mot Ungerns premiärminister Viktor Orban.

– De gemensamma pengarna ska gå till att lyfta våra medborgare, inte till herr Orbans familjemedlemmar eller till att bygga en fotbollsstadion i hans valdistrikt, kommenterade Verhofstadt.

FAKTA

Hur skulle villkor i budgeten fungera?

Kommissionen vill utnyttja artikel 322 i fördraget on EU:s funktioner, och införa en möjlighet att stoppa pengar till länder som inte följer regler om rättigheter och rättsstat.

Det skulle fungera så, att kommissionen reagerar på något och informerar den medlemsstat som anses ha brutit mot regler. Landet får först en möjlighet att korrigera situationen.

Beslutet att ta till åtgärder och hålla inne med budgetmedel tas av rådet, det vill säga medlemsländernas regeringar. Men det sker via omvänd majoritet: Det måste vara minst 55 procent som motsätter sig åtgärderna.

Åtgärderna är i kraft tills läget förändrats, i kommissionens förslag.

Straffet skulle inte få påverka de enskilda mottagarnas situation. Foskare, studerande och andra mottagare ska ha rätt att få pengarna av sitt medlemsland, som då får stå för fiolerna själv, enligt förslaget.

Totalt beräknas budgetramen för 2021–2027 uppgå till ett tak på 1279,4 miljarder. Det rör sig mellan 167 miljarder och 195 miljarder per år.

EU-parlamentet har tidigare ställt sig kritiskt till nedskärningar i budgeten, särskilt i jordbruket. Talman Antonio Tajani säger att han helst sett en ökning att medlemsländernas avgifter till 1,3 procent av bni, istället för 1,11 i förslaget.

Den socialdemokratiska gruppens ordförande Udo Bullman säger att han "saknar 220 miljarder" i budgeten och tillade att EU borde fortsätta arbeta med digitalskatten som skulle rikta sig mot internetjättarna.

– Varför betalar inte internetjättarna skatt till Europa. Det kan inte finnas ett Europa där alla pengar kommer från löntagare och de små företag som betalar sina skatter, medan jättarna inte gör det, säger Bullman.

Budgetförslaget som debatteras är kommissionens. För att budgetramen ska godkännas behövs ännu tunga förhandlingar med EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar i rådet.

Finlands finansminister Petteri Orpo (Saml) har tidigare sagt att Finland kan tänja och betala lite mer än tidigare på det villkoret att EU satsar mer på den inre marknaden och innovation.

Artikeln har korrigerats 3.5. kl.10.35: Erasmus får dubbelt så mycket, inte dubbelt mer.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33