EU-valet 2019

Rå uppvakning

Världens ledare har varit samlade för att diskutera klimatförändring och miljöförstöring. Varje år sedan 1995 har miljökonferenser hållits. Vissa mer ambitiösa än andra som Kyoto 1997, Köpenhamn 2009, Paris 2015 och nu senast Katovice. Ambitionerna finns men de leder just ingenstans då ländernas företrädare är marknadsekonomins gisslan. I februarinumret av The Economist finns flera intressanta artiklar. Företrädare för fossilindustrin Exxon Mobil, Shell, BP med flera har mera makt än många länder. Till exempel Exxon Mobil ämnar öka utvinningen med 25 procent fram till 2025 räknat på 2017 års volym. Dessa visioner för man fram till aktieägarna och aktiekursen påverkas givetvis.

Bland de 20 största bolagen i institutionella placerares aktieportföljer i Amerika och Europa finns fyra oljebolagsjättar. Miljoner pensionärer är beroende av avkastningen från dessa bolag för nivån på sin nuvarande och framtida pension.

Medan ländernas representanter diskuterar begränsningar i användning av fossil energi, planerar oljebolagen en utveckling i helt motsatt riktning.

Thomas Snellman, De gröna, Pedersöre

Försäljning av gyllene visum riskerar EU:s fria rörlighet

Fyra EU-länder säljer medborgarskap till personer utanför EU, tolv säljer uppehållstillstånd. Det är en växande miljardaffär, länderna har under tio år inkasserat cirka 25 miljarder euro. Detta oskick kallas "passport-shopping och gyllene visum". Försäljarländerna har inte visat intresse för att utreda kritiskt pengarnas ursprung och ansökarens bakgrund.

Köparen med familjemedlemmar får obegränsad rörelsefrihet på EU-området. Försäljarländerna synes inte bry sig om värdet av EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet i EU. Oskicket riskerar dock denna fria rörlighet, medborgarnas säkerhet och rättskänsla. Europaparlamentet bör därför kräva mera befogenheter åt EU för att få ett slut på detta. Det behövs öppenhet, effektivt informationsutbyte, kärvare regler. Finland borde som EU-ordförande rikta uppmärksamhet till problemet.

Filip Hamro-Drotz,

SFP, Grankulla

EU måste jobba mot faktaresistens

Dagens teknologi gör det väldigt lätt för oss att snabbt hitta stöd för våra egna åsikter och för att argumentera för vår sak. På sociala medier grupperar vi oss snabbt enligt åsikt och det är svårt som utomstående att framföra sin egen synpunkt. Sociala medier är ett instrument för polarisering.

Sociala mediers algoritmer påverkar vårt personliga flöde, eller med andra ord: vi ser det vi vill se.

Vi behöver fortsatt utbildning och kontinuerligt lärande för att lära oss skilja på fakta och tyckande samt förstå hur algoritmerna i sociala medier fungerar. Vårt samhälle behöver mer digital allmänbildning och digital kompetens. Vi behöver bli avsevärt mycket bättre på att kunna stå upp mot de som vinner på att polarisera oss och vårt samhälle.

Vår bästa chans för ett öppnare och mindre faktaresistent samhälle är via EU. De nya direktiven EU antagit är inte anpassade till den digitala verklighet vi har i dag.

Martin Norrgård, SFP, Vasa