EU och USA lockar – Finland förlorar hundratals högutbildade varje år

Nästan hälften av unga högutbildade finländare ser det som ett sannolikt alternativ att de kommer att flytta utomlands för att jobba. Katarina Tötterman och Era Mikkonen valde att flytta från Finland då de utexaminerats som läkare. De har anpassat sig till sitt nya liv och trivs bättre och bättre i Stockholm.

Katarina Tötterman, 28, och Era Mikkonen, 29, är inte ensamma om att se karriärmöjligheter utomlands. Det visar en färsk undersökning från Akava. Allt fler vill också ta examen utomlands.

Richard Huber, 30 år och ekonom, hoppade också på tåget utomlands.

Gemensamt för dem är att de alla fick ett jobberbjudande och att de alla hade hyst planer på att jobba utomlands då erbjudandet kom.

För åtta månader sedan började Tötterman och Mikkonen jobba på barnakuten på Södersjukhuset i Stockholm. Sedan fick hon specialiseringstjänst på Södersjukhusets barnklinik, Sachsska, medan han fick jobb på en psykiatrisk mottagning på St Görans sjukhus. Där får han också tala finska med finskspråkiga patienter.

De trivs bättre och bättre.

Vad är skillnaderna mot att arbeta i Finland?

– Strukturen är bättre här. I Finland får man vänta länge på sin universitetstjänstgöring och det är mycket armbågande. Man blir kanske inte klar inom utsatt tid, säger Tötterman.

– I Finland ska man jobba några år på universitetssjukhus och sedan på centralsjukhus. Här är det samma sjukhus som ordnar handledning och allt vad man behöver. Där tillgodoser universitetssjukhusen hela landet med specialistläkare medan enskilda sjukhus här tillgodoser egna behov, säger Era Mikkonen.

Många av Katarina Töttermans kompisar i Finland jobbar väldigt mycket, de har inte så många valmöjligheter.

– Här är det helt gångbart att få en åttioprocentig anställning som specialiserande läkare. I Finland hör det till ovanligheterna, säger Era.

Stockholm nära

Richard Huber flyttade till Stockholm med sin sambo för drygt ett år sedan. Han blev klar med studierna 2013 och jobbade på bank i Helsingfors och London under studietiden. När han utexaminerades som ekonomie magister arbetade han på Kones huvudkontor i Finland. Han anmälde intresse för jobb utomlands och ganska snart frågade man om han ville flytta till Stockholm.

– Det är superlätt att flytta hit, flygresan tar en timme. Även för finskspråkiga går det bra. Min finskspråkiga sambo jobbar också här och talar svenska.

Skillnaden mot Helsingfors är att arbetsmarknaden är mångsidigare i Stockholm där många bolag har Nordenkontor.

– Man märker att ekonomin har rullat på, efterfrågan på arbetskraft är stor, säger Huber.

Han trivs, jobbet som businesscontroller på Kones huvudkontor för Skandinavien motsvarar hans förväntningar. Och merparten av hans finlandssvenska vänner bor i Stockholm.

För Katarina Tötterman och Era Mikkonen blir slutlönen lägre då man i Sverige är mera ledig medan man i Finland gör mera jourer som höjer lönen.

Förutom nya svenska vänner har de en stor vänkrets i Sverige som består av finlandssvenskar.

Alla tre rekommenderar arbete utomlands.

– Det är ganska lärorikt att se hur en jämförelsevis liknande kultur har olika nyanser och olika sätt att jobba, säger Mikkonen.

Katarina Tötterman säger att hon nog upplevde en kulturkrock i början men att hon nu har vant sig och tycker att mycket är bra.

Får jobba på sitt modersmål

Richard Huber uppskattar att för första gången kunna jobba på sitt eget modersmål.

– I Finland talar jag svenska med vänner och familj, nu talar jag för första gången svenska på jobbet och på möten.

Kommer du och din sambo att flytta tillbaka?

– Vi är nog på väg tillbaka, men vi vet inte när.

– Flytten hit var inte så svår eftersom vi hade massvis med kompisar som bodde här, det är faktiskt jättemånga som systematiskt söker sig till Stockholm, säger Richard Huber. Bild: Ari Luostarinen

Flyttrörelse

Intresset att flytta är stort bland unga visar Akavas enkät där man fann att 44 procent av finländare mellan 18 och 35 år ser det som sannolikt att de flyttar från Finland. De anser att internationella erfarenheter ökar deras arbetsmarknadsvärde och karriärmöjligheterna utomlands lockar. Många uppger också att atmosfären är bättre utomlands.

– Att det var så många som 44 procent som kan tänka sig att flytta kom som en liten överraskning för oss, säger Akavas expert, Miika Sahamies. Det är förstås något som kräver närmare granskning. Vi behöver fundera på hur till exempel vårt skolsystem svarar mot dessa unga vuxnas behov. Det handlar också om hur lockande arbetslivet är för unga nyutexaminerade, fortsätter han.

En majoritet av de som svarat, 55 procent, anser att finländskt arbetsliv i framtiden behöver mer internationell arbetskraft, 44 procent tycker att det är viktigt att arbetsmiljön är internationell och 71 procent anser att det är viktigt att höra till EU.

Sahamies ser det som en rikedom att många vill ha internationella erfarenheter.

– Våra unga arbetstagare är redan på något sätt mycket internationellt inriktade, de är redo att flytta till nya arbeten och mellan länder. Vissa traditionella gränser finns inte längre, digitaliseringen möjliggör umgänge över landsgränser. Men kärnfrågan är nog hur vi ska kunna locka de här unga människorna tillbaka och införa ett internationellt kunnande i vårt samhälle.

– Det är den frågan vi behöver fundera på och då handlar det om kvaliteten på hela vårt arbetsliv, säger han. Det är också bra om resultaten från den här enkäten gör att man börjar fundera hur utbildningssystemet ger tillräckliga internationella färdigheter.

– I det nya förslaget till gymnasielag står att alla unga ska ha möjlighet att idka internationella färdigheter. Vi hoppas att samma utveckling sker på alla utbildningsnivåer, säger Sahamies.

Också studier lockar

Om det är en trend att högutbildade lämnar Finland så verkar det också vara populärt att studera och ta examen utomlands.

Utbildningsstyrelsen har nyligen publicerat en utredning om finländare som studerar med FPA:s studiestöd utomlands för att få examen.

Där syns en klar trend.

– De som studerar utomlands för att få examen ökar, berättar Irma Garam, expert i internationella frågor.

Vad intresset för studier utomlands beror på är svårt att säga. Enligt Cimo studerar de flesta ekonomi men medicin är ett ämne där de studerandes antal ökar.

– När vi frågat om orsakerna säger de att de vill ha erfarenhet, eller att det varit svårt att komma in på utbildningen i Finland där de vill studera. En förklaring kan vara att de internationella alternativen har blivit naturligare, folk reser mera, tror Garam.

Hon skulle gärna se att de som tar examen utomlands senare återvänder till Finland men hur det är med den saken vet man inte exakt.

– Vi frågade i vår enkät om deras framtidsplaner, men de studerar fortfarande och de flesta kunde inte svara, säger Garam.

Hjärnflykt?

Tuomas Martikainen, direktör på Migrationsinstitutet vill inte tala om hjärnflykt.

– Det har alltid funnits folk som vill studera och jobba utomlands, det är inget nytt i och för sig. Utflyttningen måste ses mot bakgrunden av att Undervisnings- och kulturministeriet länge uppmuntrat finländare att studera utomlands och det har att göra med att vi är medlemmar i EU och Finland deltar i olika student- och andra utbytesprogram. Det har varit ett statligt projekt, säger Martikainen.

– Min personliga tolkning är ändå att det inte ännu är fråga om en stor hjärnflykt därför att universitetsreformerna har uppmuntrat flera än tidigare att söka alternativ. Till exempel Finlands Akademi vill att en del av de postdoktorala studierna helst sker någon annanstans, internationellt. Överlag anses detta vara större merit i dagens läge än det varit tidigare. Nu får vi se hur utvecklingen blir när det ekonomiska läget i Finland har blivit bättre, det vet vi ännu inte.

Fakta

EU och USA drar

Akavas undersökning utfördes i januari – februari av Aula Research bland 1003 unga i åldern 18–35 år som studerar eller har högskoleexamen 2018. En parallellundersökning gjordes bland deltagare i åldersgruppen 36 – 65.

De unga flyttar för det mesta inom EU eller till USA. Den största utflyttningen sker till Sverige men också till Storbritannien, USA och Tyskland.

Årligen flyttar ungefär 1 600–1 800 personer med högre högskoleutbildning eller forskare från Finland. Av dem har 40 000 lämnat landet sedan 2002.

Årligen flyttar personer med högre högskoleutbildning eller doktorsutbildning tillbaka, men Finland förlorar ungefär 600–800 högskoleutbildade varje år.

Tidningen Acatiimi undersökte i en artikel ifjol åren 2016 och 2015. Enligt siffrorna flyttade 5018 forskare och högskoleutbildade med högre och lägre examen bort från Finland år 2016. Det är 433 högutbildade fler än året innan. År 2016 flyttade det in 2554 högutbildade till Finland vilket är färre än de som flyttade bort.

Källa: Akava, Statistikcentralen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00