EU och Storbritannien offentliggör brexitavtal

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier med brexitavtalet som nu offentliggjorts. Arkivbild Bild: Olivier Hoslet/TT-AP

EU och Storbritannien offentliggjorde på lördagen det 1 200 sidor långa brexitavtalet som ska reglera relationen mellan de båda parterna när Storbritannien om några dagar lämnar unionens inre marknad.

David Frost, Storbritanniens chefsförhandlare, säger att avtalet är "en av de största och mest vidsträckta överenskommelserna någonsin, som inte bara omfattar handeln med varor utan även tjänster, luftfart, vägtransporter, social trygghet, hälsosamarbete och rättstillämpning".

Biträdande premiärministern Michael Gove skriver i Times att avtalet kommer att göra det möjligt för Storbritannien att generera "innovation och investeringar till delar av landet som har fått utstå ekonomisk nedgång".

Uppgörelsen väntas godkännas med bred marginal i det brittiska parlamentet den 30 december då oppositionspartiet Labour meddelat att man kommer att ställa sig bakom uppgörelsen.

I Bryssel har EU-kommissionen föreslagit att avtalet ska godkännas i provisorisk form fram till den 28 februari så att även EU-parlamentet och Europeiska rådet kan ge sitt klartecken.

Folkomröstning, maktstrider och kärvande förhandlingar. Detta var de viktigaste stegen längs Storbritanniens långa väg ut ur EU.

23 januari 2013: Brexitbollen sätts i rullning när Konservativa partiets premiärminister David Cameron i ett tal utlovar en folkomröstning om Storbritanniens EU-medlemskap. Cameron vill inte själv lämna unionen; målet är att pressa Bryssel och tysta det egna partiets EU-kritiska falang.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstningen. Till följd av resultatet lämnar premiärminister Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

8 juni 2017: May hoppas stärka regeringen inför utträdesförhandlingarna med EU med hjälp av ett nyval. I stället går Konservativa partiet tillbaka och tvingas förlita sig på stöd från nordirländska DUP för att fortsätta regera.

6 juli 2018: Den brittiska regeringen enas om sin syn på hur man vill samarbeta med EU efter utträdet. Utrikesminister Boris Johnson gillar inte planen och avgår.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av brittiska och europeiska förhandlare. Oenigheten är dock stor i parlamentet.

15 januari 2019: Det brittiska underhuset röstar nej till utträdesavtalet. Ytterligare två nej under våren leder till att Storbritannien beviljas fortsatt förhandlingstid till den 31 oktober i stället för den 29 mars.

24 juli 2019: May avgår efter att inte ha fått igenom sitt avtal. Konservativa partiets medlemmar röstar med stor majoritet fram Johnson till ny partiledare. Johnson driver linjen att Mays utträdesavtal ska omförhandlas och lovar att annars lämna EU utan uppgörelse, en så kallad hård brexit.

17 oktober 2019: Ett nytt avtal nås mellan Johnsons regering och EU. Johnson tvingas två dagar senare ändå be om förlängd förhandlingstid i tre månader till, eftersom parlamentet inte vill rösta igenom avtalet omedelbart.

12 december 2019: Konservativa partiet vinner stort i det nyval som utlysts, vilket ger förstärkt majoritet för Johnsons utträdesavtal, som godkänns av underhuset den 20 december.

29 januari 2020: EU-parlamentet röstar om att godkänna utträdesavtalet.

31 januari 2020: Storbritannien lämnar EU klockan 23.00, brittisk tid. Särskilda övergångsregler för handel och resor ska dock gälla fram till årets slut.

24 december 2020: Efter nära ett år av förhandlingar, där frågor om fiskerättigheter samt gränsen mellan Irland och Nordirland varit särskilt stora stötestenar, presenterar EU och Storbritannien på julafton ett avtal om sina framtida relationer.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Med sikte på en hållbar framtid – ingenjörerna visar vägen

Mer läsning