EU och försvarspolitik i fokus när Macron besöker Finland

Förhandlingarna mellan Frankrikes president Emmanuel Macron och Finlands högsta statsledning väntas fokusera på frågor som berör EU:s framtid och försvarspolitik. Macron försöker locka med Finland i en snabbinsatsstyrka som ska kunna användas i världens krishärdar.

Frankrikes president Emmanuel Macron och fru Brigitte Macron inleder sitt statsbesök i Finland på onsdagskvällen. Då kommer det franska presidentparet att äta middag med president Sauli Niinistö och fru Jenni Haukio. På torsdag följer förhandlingar mellan Macron, Niinistö och statsminister Juha Sipilä (C).

– Den centrala frågan torde bli Macrons agenda för EU:s reformer. Han har drivit en kampanj och besökt flera medlemsländer för att söka stöd för sin vision, säger Juha Jokela, programdirektör vid Utrikespolitiska institutet.

Macrons vision går ut på en starkare och mer flexibel union. Han efterlyser större gemensamt ansvar för EU:s ekonomiska utmaningar, vilket bland annat involverar ett förslag om en gemensam budget för euroområdet. Därtill har han talat om en EU-integration på olika nivåer, där euroområdet utgör den högsta nivån, EU-medlemskapet mellannivån och EU-partnerskapet den lägsta.

– De nordeuropeiska medlemsländerna, bland annat Finland, har varit skeptiska mot förslaget om en gemensam budget, även om Finland överlag erkänner behovet av en reform av euroområdet. Det som underlättar Finlands situation är att Tyskland också är en moderat aktör, säger Jokela.

I praktiken innebär en gemensam budget inkomstöverföringar mellan medlemsländerna. Med hjälp av dem kunde medlemsländerna utjämna lokala ekonomiska kriser. EU har redan i dag fonder, vars uppdrag är att hjälpa medlemsländer i nöd, men det som Macron talar om är något mera etablerat som i förlängningen skulle leda mot en gemensam finanspolitik.

Friar till Finland

En annan viktig fråga för Macron är hans motion om en europeisk interventionsstyrka utanför EU-samarbetet. Styrkan skulle kunna användas i militära insatser utanför deltagarländernas territorium. Frankrike har traditionellt varit en global militär aktör med intressen bland annat i Afrika.

– Frankrike har redan länge pratat om bredare europeiska axlar för att hantera militära kriser. Det som Frankrike är ute efter är en internationell snabbinsatsstyrka, säger Jokela.

EU har en egen snabbinsatsstyrka, men på grund av politiska orsaker har den aldrig kunnat användas. I och med att den europeiska interventionsstyrkan inte skulle involvera alla EU-länder skulle den vara lättare att ta i bruk.

– En viktig aspekt med interventionsstyrkan är att den skulle involvera Storbritannien. Frankrike och Storbritannien har haft ett långvarigt och omfattande samarbete kring försvarsfrågor, vilket i och med Brexit riskerar att haverera. Det här ligger säkert bakom motionen om interventionsstyrkan.

Storbritannien har varit en av de tre stora EU-länderna tillsammans med Frankrike och Tyskland. I och med att Storbritannien så småningom kommer att lämna unionen kommer också de kvarvarande medlemsländernas inbördes relationer att förändras. Frankrikes aktivitet i EU-frågor reflekterar också Frankrikes allt större roll i unionen.

Macrons reformer svider

Inrikespolitiskt har det rapporterats om att Macrons popularitet har varit på nedgång. Valet av Macron till president i fjol var en överraskning för många eftersom han kom utanför de etablerade partierna och slog både socialisterna och republikanerna. Macrons valrörelse, En Marche!, har sedermera omvandlats till ett socialliberalt parti.

– Det som har gnagt på Macrons popularitet är utan tvivel de inrikespolitiska och ekonomiska reformerna. Han har pratat om att minska den offentliga sektorn med upp till 100 000 tjänstemän, säger ambassadör Risto Veltheim.

Frankrike har en stor och tung offentlig sektor som landet numera inte riktigt har råd med. Macron, som har en bakgrund inom finansvärlden, förespråkar marknadsekonomi, vilket innebär att den offentliga sektorn ska underställa sig marknadskrafternas logik, åtminstone till en viss grad.

– Situationen bär likheter med den som råder i många andra länder. Vi kan inte längre upprätthålla en sådan kostnadsstruktur som vi skapade på 1970–80-talet då situationen såg helt annorlunda ut, säger Veltheim.

Han vill inte fästa sig vid opinionssiffrorna, men konstaterar att Macron kanske inte helt lyckats infria löftena från presidentvalet. Då uppfattade många honom som en centerkandidat, men efter valet har det skett en glidning i opinionerna och nu uppfattas han som mera höger än center.

Frankrikes president Emmanuel Macron och fru Brigitte Macron anländer till Finland från Danmark. Bild: Lehtikuva/Ludovic Marin

Finanskrisen slog tungt

Ekonomiskt har Frankrike lidit av finanskrisen 2008, men så småningom har läget vänt mot det bättre. Frankrikes statsskuld närmar sig 100 procent av bnp, men tillväxten har kommit i gång och ligger för närvarande på drygt 2 procent. Arbetslösheten låg länge på över 10 procent, men under det senaste året har den sjunkit med kring 1 procentenhet.

– Frankrikes styrka inom näringslivet är dess mångsidighet. Frankrike är traditionellt ett jordbruksland och dess produkter exporteras över hela världen. Men därtill har Frankrike en stark flygplans-, tåg- och bilindustri, säger Veltheim.

Invandring är en annan viktig fråga i Frankrike. Landet har tagit emot många invandrare, vilket i kombination med en något misslyckad integration har lett till att det har uppstått oroliga invandrartäta förorter kring Paris.

– Frankrike har valt något av en medelväg i invandringsfrågor. De håller ordning på sina gränser och försöker hindra den olagliga invandringen, men samtidigt efterlyser de gemensamma satsningar av EU. Här är Frankrike och Finland rätt nära varandra, säger Veltheim.

Stormakt inom kultur

Kulturellt fortsätter Frankrike att vara en stormakt. Den franska kulturen söker sina rötter i historien och är känd överallt i världen och högt uppskattad. Bland annat det är en av orsakerna att Frankrike är världens turistdestination nummer ett.

– I och med EU har de bilaterala avtalen om kulturutbyte upphört, men det innebär inte att själva arbetet har tagit slut, säger Heidi Heinonen, styrelseordförande för Finland-Frankrike föreningarnas förbund.

Finländska konstnärer fortsätter att besöka Frankrike inom ramen för olika kulturutbytesprogram och till exempel inom cirkusfältet har Frankrike varit en stor inspirationskälla med sina många moderna cirkustrupper.

Heinonen är ändå oroad för de allt sämre språkkunskaperna bland finländarna.

– Tyvärr har undervisningen i franska minskat i skolorna i Finland. Så klart är det bra att eleverna läser också andra språk, men vi på förbundet strävar efter att öka intresset för franskan i skolorna. Franskan är fortfarande ett viktigt språk för att skapa personliga relationer i EU-sammanhang, säger Heinonen.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33