EU-kommissionen vill slopa sommartiden – Forskare: Normaltid bättre för hälsan

Mer än 80 procent av dem som deltog i EU:s enkät på nätet vill skrota tidsomställningen under sommarhalvåret.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Det ska bli ett slut på att ställa om klockorna två gånger om året. Det anser många EU-medborgare, och nu också EU-kommissionen.

Finlands initiativ om att slopa sommartiden och sluta ställa om klockorna två gånger om året tog ett stort kliv framåt på fredagen, då EU-kommissionen beslutade ge ett förslag om saken. Redan i vintras antog Europaparlamentet en resolution som uppmanade kommissionen att utreda den återkommande tidsomställningen, och i somras öppnade kommissionen en webbenkät för att höra EU-medborgarna om saken.

Svaret var överväldigande: enkäten slog rekord och samlade fler svar än något annat av kommissionens offentliga höranden, sammanlagt 4,6 miljoner. Enligt det preliminära resultatet vill hela 84 procent av de svarande frångå sommartiden. Finländarna har svarat särskilt aktivt – på fjärde plats relaterat till folkmängd, och är tillsammans med polackerna de mest kritiska. Av de finländare som svarat på enkäten anser 95 procent att tidsomställningen borde slopas, och över 90 procent har en negativ eller mycket negativ uppfattning om sommartiden.

Trafikkommissionär Violeta Bulc tycker det är positivt att så många tagit ställning.

– Budskapet från européerna är klart: 84 procent av de svarande vill slopa sommartiden. Nu vidtar vi nödvändiga åtgärder och börjar bereda ett förslag som sedan ges till Europaparlamentet och ministerrådet, som tillsammans fattar beslut om saken, sade Bulc i ett pressmeddelande från kommissionen.

"Gott om nackdelar"

Exakt hur förslaget kommer att utformas framgår ännu inte, och kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker blandade om korten på fredagen genom att för det tyska mediebolaget ZDF uttala sig för sommartid året om – i enlighet med EU-medborgarnas önskan. Så som enkäten är utformad är det ändå snarast normaltid EU-medborgarna önskat sig, eftersom resultatet visar att majoriteten förhåller sig negativt till sommartiden.

Det var också så som det finländska medborgarinitiativet var utformat, som i fjol samlade över 70 000 underskrifter. Tidsomställningarna är ändå inte något som den finländska riksdagen kan ta ställning till, eftersom tidsomställningarna regleras i ett EU-direktiv. Enligt direktivet ska klockorna ställas en timme framåt den sista söndagen i mars och en timme bakåt den sista söndagen i oktober.

Förslaget att slopa tidsomställningarna har brett stöd bland finländska Europaparlamentariker, och Heidi Hautala (Gröna) som tog upp saken redan 2014 är nöjd över kommissionens beslut.

– Det är hög tid att tidsomställningarna förpassas till historien som en helt onödig reglering. Forskningsresultaten om tidsomställningarna är klara: det är ingen nytta med omställningarna, men det finns gott om nackdelar, säger Hautala i ett pressmeddelande.

Normaltid bättre för hälsan

Hon får medhåll av forskningsprofessor Timo Partonen vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.

– Det vore ett bra beslut att frångå tidsomställningarna och slopa sommartiden. Nervcellerna som reglerar den inre klockan enligt ljus och mörker blir alltid efter vid snabba tidsomställningar. Omställningarna stör nattsömnen, belastar hjärta och blodkärl och kan påverka humöret och hur irritabla eller deprimerade vi känner oss, säger Partonen.

En timme ett par gånger om året kan verka lite för den som inte känner av omställningen, men det finns gott om forskning om effekterna.

– Med tanke på att omställningen berör alla handlar det om många människor, och för den som redan har en sjukdom innebär tidsomställningen extra belastning. För friska människor tar det vanligtvis någon dag innan den inre klockan anpassat sig till omställningen, men för den som lider av till exempel en hjärtsjukdom eller depression tar det längre.

Att det är normaltiden – alltså vintertiden – som är att föredra är entydigt, enligt Partonen.

– Om vi hade sommartid på vintern skulle morgnarna vara mörkare och kvällarna ljusare, och det gagnar ingen. Det skulle öka sömnsvårigheterna och belastningen på hjärta och blodkärl.

Enligt Partonen kan kroppen tillgodogöra sig ljus bäst på morgnarna, medan ljus på kvällen snarast har negativa effekter då det kan öka på sömnsvårigheterna. Partonen hänvisar till en omfattande tysk undersökning som visade att övergången till sommartid var svår särskilt för de kvällspigga, som hade svårt att anpassa sig och ofta fick långvariga sömnsvårigheter.

– De kvällspigga drar nytta av att sommartiden slopas, och detsamma gäller också alla andra.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00