EU förbjuder miljöfarliga ämnen i stekpannor och skidvallor

Förbudet mot ett hundratal PFAS-ämnen beskrivs som en framgång – samtidigt som antalet tillåtna PFAS-ämnen fortfarande är flera tusen. Bild: Mikael Piippo/SPT

Har du koll på om din teflonpanna är PFAS-fri? Eller jackan som sägs vara vattenavstötande?

EU har listat 200 PFAS-ämnen som blir förbjudna att använda från och med februari nästa år. PFAS-ämnen (perfluorerade och polyfluorerade), eller högfluorerade ämnen som de kallas, är en rad kemiska föreningar som ingår i allt från textilier till lösningsmedel och teflon.

– Det är fråga om så kallade onaturliga ämnen som är skadliga för miljön. Målet med den här förordningen är att hitta ersättande ämnen i den mån man fortfarande använder PFAS i produkter, säger Sari Tuhkunen, överinspektör vid Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).

För den vanliga konsumenten förekommer de oftast i textilier, skumsläckare, skidvallor och stekpannor.

– Oftast hittar du beteckningen PFAS på produkter som har någon sorts vattenavstötande effekt. Kolla till exempel nästa gång du köper en stekpanna, om den är PFAS-fri.

Förbudet gäller endast 200 av de ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen som går under samma beteckning, men experterna ser det ändå som ett stort framsteg.

"Det här är PFAS-ämnen som sällan används, samtidigt som de är extremt svårnedbrytbara och dessutom ansamlas i levande organismer. Att vi har lyckats förbjuda dem är en framgång och en del av vår strategi för att på sikt fasa ut alla PFAS-ämnen", säger Per Ängquist i ett pressmeddelande. Han är generaldirektör för svenska Kemikalieinspektionen, som tillsammans med den tyska miljömyndigheten UBA står bakom initiativet till förbudet.

PFAS-ämnen kan ha förorenat dricksvatten. Bild: TT

Förorenar vattnet

Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är extremt svårnedbrytbara, samtidigt som ett stort antal anses vara farliga för både hälsan och miljön. Dessutom är många av ämnena vattenlösliga och rörliga i marken, varför de riskerar att förorena dricksvattnet.

I Sverige anser exempelvis det kommunala vattenbolaget i Uppsala att svenska försvarsmakten har förorenat dricksvattnet med PFAS-kemikalier. Bolaget har därmed stämt försvarsmakten på 252 miljoner kronor.

Ett annat svenskt exempel är från i våras, då Blekinge tingsrätt dömde ett kommunalt vattenbolag till skadeståndsskyldighet till 165 privatpersoner för att ha orsakat personskador genom att under en lång period ha levererat dricksvatten med skyhöga halter av PFAS.

Enligt Sari Tuhkunen har inga liknande fall påträffats i Finland.

I juli lämnades ett förslag till EU:s kemikaliemyndighet Echa om att förbjuda alla PFAS-ämnen som inte är nödvändiga för samhället. Om detta förbud går igenom väntas det träda i kraft 2025.

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS (som hör till samma grupp) och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Källor: Nationalencyklopedin, Livsmedelsverket

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning