EU-basen i sin årliga lägesöversikt: Pandemin är inte över

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är på plats i Strasbourg för att tala om läget i unionen. Bild: Kenzo Tribouillard/Lehtikuva-AFP

En paralympisk guldmedaljör får tjäna som symbol för hela Europa i EU-basen Ursula von der Leyens årliga tal. – Om det verkar omöjligt, då kan det göras, manar hon i hopp om ett starkare Europa.

I sitt årliga tal om läget i unionen utlovar kommissionsordföranden Ursula von der Leyen ett EU som ska vara världsbäst på halvledare och hjälpa omvärlden med vacciner och humanitära insatser, samtidigt som demokrati och rättsstatsvärderingar fortfarande garanteras.

Talet är som en sorts terminsstart för hela EU-skolan – extra mycket i år, med tanke på den coronapandemi som hållit hela världen i sitt grepp under det senaste året.

– Många känner nog att deras liv har varit pausade. Det här har varit en tid när vi alla har fått tänka till, förklarar von der Leyen i sina inledande ord inför EU-parlamentet i Strasbourg.

– Vi har klarat det här tillsammans som ett Europa och det ska vi vara stolta över. Men coronapandemin är inte över. Även nästa år kommer att bli en prövning för oss, varnar hon.

Stolta ord

Talet följs nyfiket av såväl ledamöterna på plats som av en hel rad ministrar, tjänstemän och analytiker runt om på kontinenten.

Det årliga talet brukar innehålla detaljer om färdiga förslag, som kommissionen är på väg att lägga fram, men också mer långsiktiga tankar och idéer som kanske aldrig blir verklighet.

I vanlig ordning innehåller det också stolta ord över vad EU klarat av under det senaste året.

– När jag stod här för tolv månader sedan visste jag inte när och om vi skulle få ett vaccin. Ändå är vi nu en av de världsledande på området. 70 procent av européerna är vaccinerade och vi har delat med oss av 700 miljoner doser till resten av världen, till över 130 länder. Vi gjorde det på rätt sätt, stoltserar von der Leyen.

EU-kommissionens ordförande håller årligen ett tal om "läget i unionen" för att presentera de viktigaste nya förslagen som väntar under kommande år. Långt ifrån allt har genomförts – även om mycket är på väg. Här är lite av det som förts fram under de senaste åren:

2020: Ny asyl- och migrationspakt (under förhandling), skärpt målsättning om att minska utsläppen till 2030 (klart), minimilön för alla (under förhandling).

2018: Stärkt gemensam gräns- och kustbevakning (delvis klart), slopat årligt byte mellan normal- och sommartid (på väg, men oklart när), övergång till majoritetsbeslut i utrikesfrågor (under diskussion).

2017: Skapande av en eurofinansminister (ej genomfört), stärkt förhandsgranskning av ickeeuropeiska investeringar (delvis klart), en ny myndighet för arbetsmarknadsfrågor (klart).

2016: Ökat försvarssamarbete (delvis genomfört), förändrade upphovsrättsregler på webben (klart), en europeisk solidaritetskår för ungdomar (klart).

Fotnot: 2019 hölls inget läget i unionen-tal, i väntan på den då nya EU-kommissionens tillträde.

Till nästa år utlovas nu bland annat ytterligare 200 miljoner doser till resten av världen.

– Vi får inte låta det här bli de ovaccinerades pandemi.

Halvledare

Inför framtiden manar kommissionsordföranden till fortsatt arbete med det digitala.

Bland annat utlovar hon en europeisk kraftsamling för utveckling och tillverkning av halvledare, något som det i dag råder stor brist på inom EU som en effekt av logistikproblem under pandemin.

– Många säger att "det här kommer inte att gå". Men låt oss vara modiga. Låt oss bli världsledande igen, säger von der Leyen.

Andra löften är fler insatser för att bekämpa skattefusk samt ett helt nytt system – döpt till Alma – som ska bli som en arbetsversion av studentutbytet Erasmus.

– Alma kommer att ge unga en chans att jobba tillfälligt i andra medlemsländer. Vi ska göra 2022 till ett europeiskt ungdomsår.

Försvarstoppmöte

Årets tal innehåller inte några sensationella utspel eller särskilt dramatiska besked. När det gäller den militära insatsstyrka som utrikeschefen Josep Borrell nyligen talat sig varm för nöjer sig exempelvis von der Leyen med att saken måste debatteras och att det finns mycket att göra på EU-nivå.

Men hon utlovar också ett särskilt EU-toppmöte om försvarsfrågor nästa vår och vill gärna se en framtida momsfrihet när EU-länder köper försvarsmaterial som utvecklats och tillverkats i unionen.

När det gäller demokrati- och rättsstatsfrågor undviker von der Leyen att direkt peka ut Ungern och Polen, som flitigt kritiserats de senaste åren. Men hon betonar att de "frihetskämpar" som fällde järnridån i Östeuropa en gång i tiden gjorde det just för att de ville ha frihet, demokrati och rättvisa.

Tyska Ursula von der Leyen godkändes som EU-kommissionens ordförande efter Jean-Claude Juncker den 16 juli 2019 och tillträdde formellt den 1 december samma år.

Hon föddes i Bryssel 1958 där pappa Ernst Albrecht (1930–2014) hade tunga uppdrag inom den dåvarande EU-kommissionen på 1950- och 60-talen, innan han blev regional regeringschef i Niedersachsen 1976–90. Liksom fadern har von der Leyen länge varit aktiv inom kristdemokratiska CDU. Hon blev familjeminister 2005, arbetsmarknadsminister 2009 och försvarsminister från 2013 under förbundskansler Angela Merkel.

Sedan 1986 är hon gift med medicinprofessorn Heiko von der Leyen. Paret har sju barn, födda mellan 1987 och 1999.

Paralympisk symbol

I Strasbourg slår kommissionsordföranden även ett extra slag för mediafriheten och lovar åtgärder för att bättre skydda journalister.

– Om vi försvarar våra medier så försvarar vi vår demokrati, säger von der Leyen – som avslutar med att presentera och lovorda sin särskilt inbjudna gäst.

Italienska paralympiska fäktaren Beatrice "Bebe" Vio vann guld vid spelen i Tokyo i somras och hyllas som symbol för ett ungt Europa.

– Det här är andan hos nästa generation. Låt oss inspireras av Bebe, som visat att vi kan bli vad vi vill. Det är det som är Europas själ. Det är Europas framtid, säger von der Leyen i Strasbourg.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning