Ett kolneutralt EU 2050 kräver nya lösningar: Handel med kolrätter ska ge nollutsläpp

Torvmossar binder effektivt koldioxid. I Finland finns redan en kolbörs där privatpersoner kan köpa sig en del av en mosse för att minska sitt koldioxidavtryck. Bild: Lars Johansson

Ett samhälle utan utsläpp kräver mer elektricitet, men redan 2050 kunde den el som behövs produceras med enbart förnybar energi, visar en färsk studie presenterad på klimatmötet i Katowice. Kärnkraft behövs under en övergångsperiod, anser Fortums vd Pekka Lundmark.

Många EU-länder har redan program för att avstå från kol inom energiproduktionen inom 20 år. Men det krävs åtgärder också i andra delar av världen om den globala uppvärmningen ska stoppas, EU:s andel av utsläppen av koldioxid är kring en tiondel. För en kraftproducent som Fortum är utgångsläget gott, produktionen ställs om mot förnybara energikällor samtidigt som efterfrågan på den producerade varan, el, ökar.

– Teknologin för en övergång till förnybart finns och jag tror att olika vätebaserade lösningar på lång sikt blir svaret på lagring av sol- och vindproducerad elektricitet, säger Pekka Lundmark.

Ett kolneutralt EU 2050 kräver också andra lösningar. Lundmarks recept är en mer omfattande utsläppshandel, medan St1:s grundare Mika Anttonen förespråkar en kolbörs, ett projekt som inför det finländska EU-ordförandeskapet också får stöd av statsminister Juha Sipilä (C). En kolbörs innebär en internationell marknadsplats där den som bevisligen och mätbart drar ned utsläpp av koldioxid får kolrätter att sälja. Gör Sahara grönt igen, är Anttonens devis.

– Det säger jag i rent provokativ mening, jag menar inte att man ska plantera skog i Sahara. Men det ger folk en uppfattning om hur stora områden vi borde plantera skog på för att skapa vegetation som binder den mängd koldioxid som behövs, säger Anttonen.

Helheten avgör

Han vill styra över klimat- och koldioxiddiskussionen till målet, att få ner halten av koldioxid i atmosfären, inte bara prata om medel. I dag är det vindkraften och elbilarna som är på tapeten, men det finns många andra sätt också, det är målet som är det viktiga, konstaterar han.

Kolbörsen kräver att den som ska få kolrätter att sälja redan har investerat i teknologi som minskar utsläppen. Den som släpper ut koldioxid ska juridiskt tvingas att köpa rätter, anser Anttonen.

– Jag håller med om att elektricitet kommer att spela en viktig roll i framtiden, men jag skulle vara försiktig med att föra fram bara enskilda lösningar, det är helheten som är det viktiga, säger Anttonen.

Han påpekar att även om EU som geografiskt område lyckas bli kolneutralt 2050 så konsumerar EU-medborgarna så mycket sådant som är producerat på andra håll i världen att det faktiska koldioxidavtrycket är betydligt större. Åtgärder måste till utanför Europa. Frågan blir om vi är redo att satsa pengar på att förbättra livskvaliteten i de fattigaste länderna, framför allt i Afrika, utan att länderna ska behöva använda fossila bränslen.

Mika Anttonen tror att en kolbörs är realistisk. Börjar det förberedande arbetet nu kunde den börja fungera 2030.

Studien publicerad i Katowice är gjord av universitetet i Villmanstrand i samarbete med Energy Watch Group. Den visar att ett energisystem baserat på förnybar energi inom kraft, värme och transport är inte bara möjligt utan inte heller är dyrare än system med fossila bränslen och kärnkraft 2050. Sol och vind skulle då stå för merparten av elproduktionen.

Köp en torvmosse

I Finland finns redan en kolbörs, där privatpersoner som vill minska sitt eget koldioxidavtryck kan köpa in sig i en torvmosse som börsen åtar sig att återställa. Börsen har fungerat sedan maj i år och 900 personer har redan placerat totalt 340 000 euro i torvmossarna. Mossarna binder effektivt koldioxid, därför är återställningen av dem ett kostnadseffektivt sätt att minska halten i atmosfären.

– Tanken är att var och en ska kunna kompensera sina utsläpp, säger Heikki Susiluoma som koordinerar verksamheten på kolbörsen.

Intresset för börsen har enligt honom varit så stort att man redan söker efter nya mossar att jobba med. Minimiplaceringen är 50 euro, men privatpersoner kan placera upp till 4 000 euro. Att återställa en hektar torvmosse räknar kolbörsen med kostar ungefär 800 euro. Det motsvarar omkring en femtedel av de koldioxidutsläpp en finländare förorsakar under sin livstid.

– Vi har fått förfrågningar också från företag, men vi vill undvika gröntvätt, därför uppmanar vi företagen att se över den egna verksamheten och vad de kan göra i den för att minska utsläppen, säger Susiluoma.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning