Vårdledigheten är en förlegad konstruktion

Familj och karriär är inte lätt, vi kan inte förlita oss på tidigare modeller och attityder utan att skadorna blir stora.

Den nya regeringen vill öka familjernas välbefinnande och bygga ett barnvänligare Finland. Föräldraledighetsreformen gör comeback, och den här gången får det kosta. Bravo! Men frågan är inte helt så enkel. För vad menar man egentligen med familjernas välbefinnande?

En ombyggnad av föräldraledigheten är komplicerad eftersom de potentiella målsättningarna är många och delvis i konflikt med varandra. Trots regeringens breda sysselsättningsmål ser det ut som att småbarnsmammors högre sysselsättning inte är en av målsättningarna för regeringen, vilket underlättar det hela. Familjernas välbefinnande är satt i centrum, vilket är bra, för många familjer har det svårt.

Mera jämställdhet understryks i regeringsprogrammet. Stommen i det nya föräldraledighetsprogrammet är lika långa mamma- och pappaledigheter, vilket klart är en jämställdhetsfrämjande faktor. Därpå kommer både en föräldraledighet man får disponera fritt samt den verkliga kvinnofällan, vårdledigheten. Eftersträvar regeringen alltså på riktigt mera jämställdhet eller är det bara tomma ord?

Det är naturligtvis, som så mycket i politiken, en kompromiss. Men jag är ännu optimistisk. Vårdledigheten är en förlegad konstruktion, men kan med litet kreativitet göras till ett flexibelt instrument som stöder både barnfamiljerna och jämställdheten. Den svenska modellen bygger på att ledigheten kan användas långt efter att barnen fyllt tre år. Ifall vårdledigheten kunde användas ända tills barnen är äldre och delas upp i mindre delar, skulle det vara en fantastisk förbättring för många familjer som kämpar med att få tidtabellerna att gå ihop. Det om något vore familjevänlig politik om man frågar mig!

Men nu är det ju så att det inte bara handlar om jämställdhet, utan också välbefinnande. Mammornas, pappornas och barnens välbefinnande. För tillfället föds det väldigt litet barn, unga människor flyttar bort från Finland och många kvinnor lider av utbrändhet. Det har länge retat mig att vi talar om dessa problem, men ingenting görs. Många ekonomiska framtidsproblem kunde lösas genom att förbättra välbefinnandet bland unga.

Unga män som hamnar i utanförskap är ett bekant fenomen. Men också många kvinnor, och mammor, drabbas av utbrändhet. Jag blir ofta slagen av hur många hårt arbetande, men helt slutkörda mammor, det finns bara i min närkrets. Familj och karriär är inte lätt, vi kan inte förlita oss på tidigare modeller och attityder utan att skadorna blir stora.

För att göra vardagen lättare finns det flera uppenbara förbättringsområden utöver en vårdreform: tillräckligt med dagisplatser på geografiskt möjliga ställen, bra eftisverksamhet under hela lågstadiet och sommaren, och mer hobbyer i samband med denna eftis. De här är möjliga, om än stora, förändringar som skulle underlätta familjernas vardag oerhört mycket i samråd med en föräldraledighetsreform.

Heidi Schauman Heidi Schauman är Swedbanks chefsekonom i Finland.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning