Ett dåligt äktenskap

Frågan är vad som egentligen vore bäst för EU. 40 år till av gnäll står ingen ut med.

Storbritanniens relation till EU beskrivs ibland som ett olyckligt äktenskap. Öriket är som en gnatig äkta hälft som från början av det stormiga äktenskapet varit noga med att alltid framhäva sitt missnöje. När nu britternas missnöje eskalerat till en omröstning om ett fortsatt EU-medlemskap väcks frågan om hur länge det egentligen lönar sig att hålla fast vid ett äktenskap som aldrig fungerat.

Britterna är inte ensamma i sina singeldrömmar; en del skottar vill bort från britterna, en del katalaner vill bort från spanjorerna och en del finländare vill bort från euroområdet, för att nämna några grupper som när drömmar om separation. Dessa strävanden sitter bra i tiden; ekonomiskt trångmål brukar ge fart åt missnöjda röster.

Men vad är det som britterna är så missnöjda med? Enligt Social Attitudes Study har mycket att göra med självbestämmande och immigration, men faktum är att britterna alltid haft en problematisk relation till EU. Strävandet mot djupare integration går stick i stäv med hur britterna skulle vilja att EU utvecklas.

Som så ofta kommer de ekonomiska kostnaderna att spela en stor roll i huruvida det blir skilsmässa eller inte. Problemet är att det är så gott som omöjligt att avgöra hur stora kostnaderna kommer att vara. En överväldigande majoritet av ekonomer anser enligt Reuters att de ekonomiska effekterna för Storbritannien skulle vara negativa på kortare sikt. Finansmarknaden har redan reagerat och osäkerhet är väldigt sällan en bra sak ur ekonomisk synvinkel.

De långsiktiga ekonomiska följderna av ett utträde är däremot svårare att avgöra, mycket eftersom vi inte vet hur samarbetet mellan EU-länderna och Storbritannien skulle se ut. De norska och schweiziska modellerna kan ge ledtrådar, men det är mycket möjligt att det brittiska samarbetet tar en helt annan form eftersom utgångsläget är annorlunda.

Under den senaste tiden har skräckbilder målats upp. USA och G-20-mötet varnade redan för de globala ekonomiska följderna av ett utträde. Liknande utspel, från båda lägren, kommer vi att få se mycket av under våren. En del kommer att tala för de stora ekonomiska fördelarna av ett utträde, andra kommer att tala om negativa konsekvenser för såväl Storbritannien som för EU och resten av världen. Det vi kan vara säkra på är att en utträdesprocess skulle vara en byråkratisk mardröm och troligtvis ta flera år. 40 år av samlevnad ska nystas upp och omförhandlas.

Skilsmässa är oftast både dyrt och emotionellt tungt, men ibland är det ändå så att separation är det bästa alternativet. Ett ständigt missnöje eller hot om skilsmässa gör vilket som helst äktenskap olyckligt. Ur EU:s synvinkel finns det två alternativ; en dyr skilsmässa som i bästa fall leder till en bättre fungerande union, i värsta fall till en ödesdiger dominoeffekt, eller så ett fortsatt högst mediokert äktenskap. Men med nya regler. Frågan är vad som egentligen vore bäst för EU. 40 år till av gnäll står ingen ut med.

Heidi Schauman chefsekonom på Aktia

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39