Ett år sedan olyckan i Skogby: Nu kollar försvaret vartenda säkerhetsbälte

Klockan 8 på morgonen den 26 oktober 2017 miste fyra personer livet i en plankorsningsolycka i Skogby i Raseborg. Tre av dem var beväringar. Här är vad som har hänt sedan dess.

Det har gått ett år sedan olyckan där ett tåg kolliderade med ett av försvarets terrängfordon och tre personer dog. I juni publicerade Olycksutredningscentralen en rapport om vad som hände och hur man hade kunnat förhindra olyckan.

Både inom Försvarsmakten och på Trafikverket har man vidtagit åtgärder.

– Man kan säga att olyckan har lett till tre konkreta åtgärder, säger kommendörkapten Eki Lamminmäki, arbets- och trafiksäkerhetschef inom marinen.

– Vi har effektiverat användningen av säkerhetsbälte i alla våra fordon. Alla utbildas i hur man använder dem, och i varje bil finns en person med uppgift att kolla att bältet faktiskt används.

Hurudan utbildning är det fråga om?

– Bältena som används fungerar inte som i personbilar, utan är så kallade fyrapunktsbälten som måste justeras enskilt för varje användare. I praktiken betyder det att varje krigare har en egen plats på flaket med ett individuellt justerat bälte.

Svårigheterna med att använda bältena, speciellt med full stridsutrustning på, ledde tidigare till att många undvek dem. Lamminmäki medger att det ofta fuskades med bältena.

– Nu pågår en utredning om man kunde installera bälten som rullas fram och tillbaka, men det skulle innebära ett större ingrepp i alla våra fordon.

Har de striktare bestämmelserna påverkat det stridstekniska utförandet?

– Det är klart att det har inverkat då man förut kunde ha 30 krigare på flaket men nu endast kan ha 16. Samma antal bilar har vi till vårt förfogande ändå, så på det sättet har det inte ändrats. I krigstider finns det möjlighet att lätta på de här bestämmelserna, då är det högst sannolikt att vi skruvar loss stolar för att få mera kapacitet på flaket.

Nylands brigad hedrade offren i plankorsningsolyckan i Skogby genom att flagga på halv stång på fredagen. Bild: Lina Enlund

Vardagsrisker beaktas

I Olycksutredningscentralens rapport får Försvarsmakten hård kritik för bristfälliga riskbedömningar.

– Vi har alltid jobbat med riskbedömning, men den har varit rätt koncentrerad till skjutverksamheten och vapenhanteringen. Nu ska vi bli bättre att ta vardagsrisker i beaktande, säger Lamminmäki.

Den processen börjar nästa år då personalen utbildas.

Kommunikationen är en tredje åtgärd som huvudstaben nu ser över. Även här finns konkreta saker att förbättra.

– Vi hade stora bekymmer med telefonerna då folk inte visste vart de skulle ringa för att få information. Man ringde växeln och brigaden och det var kaotiskt. Det första vi borde ha gjort var att meddela vilken enhet och vilket truppförband det gäller, nu ringde de oroliga föräldrarna till Kajana brigad för att fråga var deras pojke var, säger Lamminmäki.

I framtiden ska det finnas en så kallad "kristelefon" dit man kan ringa vid olyckor.

Vid Nylands brigad har man redan börjat tillämpa de nya bestämmelserna.

– Säkerhetsbältet är kanske en av de snabbaste och mest konkreta åtgärderna. Vi har en extra person i stampersonalen som ansvarar för bältena och övervakar användningen. Dessutom gör vi stickprov för att kolla att de används, säger brigadkommendör Arvi Tavaila.

På brigaden har man i dag hedrat offren med sorgflaggning och en tyst minut klockan 8.

– Det var då olyckan skedde. Också trupperna som är på övning i Syndalen stannade upp för en minut, säger Tavaila.

Tre veckor efter olyckan stängdes plankorsningen i Skogby eftersom den ansågs vara farlig. Bild: Lina Enlund

65 farliga plankorsningar

Olycksutredningscentralen pekar även på stora brister i plankorsningarna. Efter olyckan beslöt Trafikverket att gå igenom alla plankorsningar i landet på nytt.

– Fram till förra veckan har vi hunnit kontrollera över 1 000 av landets 2 800 plankorsningar. Visst har vi haft koll på dem tidigare, men efter olyckan har alla gåtts igenom på nytt mer målmedvetet, berättar Magnus Nygård, direktör vid Trafikverket.

65 plankorsningar kräver akuta åtgärder och ska åtgärdas i programmet som är framtaget tillsammans med kommunikationsministeriet. De är spridda över hela landet, men många finns längs spåret mellan Hangö och Hyvinge samt mellan Kaskö och Seinäjoki.

– De här korsningarna hör till de mest osäkra i landet.

Trafikverket har gjort upp ett fyraårigt program där man i år åtgärdar 17 korsningar, nästa år 28, sedan 17 och sista året tre stycken.

– Det kan vara fråga om att stänga korsningen, bygga en bro över, dra om vägar, lägga upp stoppmärke eller göra bomanläggningar. Ibland kan små åtgärder ge bra effekt, säger Nygård.

Av alla plankorsningar är 2100 utan bommar. För varje korsning finns kompletta listor över vad som ska göras och för 2019 har Trafikverket fått tio extra miljoner för att förbättra just plankorsningar.

Vad händer med Skogbykorsningen?

– Den är tillsvidare stängd. Eftersom vi inte har färdiga planer, kan vi inte ansöka om lov att bygga på marken. Men trafiken styrs nu via Skogby hållplats och där är planen att bygga en bro över.

I plankorsningsolyckan för ett år sedan kolliderade ett persontåg med försvarsmaktens trupptransportfordon. Tre beväringar som åkte på flaket dog och fyra skadades. Dessutom dog en tågpassagerare av en sjukdomsattack.

Ingen av beväringarna som dog använde säkerhetsbälte.

Plankorsningen vid Leksvallvägen i Skogby var obevakad. Bild: Ksf Media

Fakta

Olyckan i Skogby

Försvarsmaktens trupptransportfordon och en rälsbuss kolliderade i Skogby plankorsning i Raseborg den 26 oktober 2017.

Nödcentralen fick larmet kl. 8.01.

Tre beväringar och en tågpassagerare dog i olyckan.

Tre av beväringarna fick svåra och två lindriga skador. En del av passagerarna i rälsbussen skadades lindrigt.

Olycksutredningscentralen påtalade den 15 november att plankorsningen i Skogby är synnerligen farlig och bör stängas.

Den 16 november, beslöt trafik- och kommunikationsminister Anne Berner (C) att låta stänga plankorsningen.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54