Ett år då ont blev värre – pressat läge inför Junckers stora tal

Unionens sårbara tillstånd. En av de stora i EU, Storbritannien, valde att kliva av. Terrorister slog till igen och EU hade svårt att enas om hur det ska tackla flyktingfrågan. När Jean-Claude Juncker talar till unionen handlar det om framtida utmaningar men lika mycket om allt ouppklarat som hänger kvar efter året som gått. Bilden visar flyktingar som anlände till den grekiska ön Lesbos i oktober i fjol. Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS GREECE OUT

Redan i sitt första "State of the Union"-tal i fjol konstaterade Jean-Claude Juncker att EU inte är i gott skick. Hur ska han kalibrera sig nu, efter ett år då ont blev värre? Här är några saker att hålla utkik efter på onsdag, då Juncker talar i parlamentet.

– Årets tal om Unionens tillstånd är väldigt emotsett, säger parlamentariker Liisa Jaakonsaari (SDP, S&D).

År för år har den europeiska motsvarigheten till USA:s State of the Union (Unionens tillstånd) fått större genomslagskraft, även om det inte är samma uppståndelse och retoriska fyrverkerier som i USA.

Men åren av turbulens i EU har nu förvandlat talet, som till en början bara var kommissionens ordförandes öppningstal på parlamentets första höstsession, till en direktsänd sönderanalyserad happening bland EU-kommentatorer.

På onsdag förmiddag är det andra gången Jean-Claude Juncker adresserar unionen. Redan i fjol fick han medge att unionens tillstånd inte är det bästa, och flyktingläget spelade en framträdande roll.

1. Klimatet och flyktingar

I år är förväntningarna på talet ovanligt höga. Flyktingsituationen har blottat unionens brister i samarbete och handlingskraft, Storbritannien röstade ja till brexit, ekonomin lufsar och EU:s roll ifrågasätts inte bara av Storbritannien utan av en del av de östeuropeiska maktpartierna.

Ur askan i elden, kort sagt.

– Om den miljon flyktingar som anlänt till Europa klassas som en kris, så skulle jag vilja höra mer om den framtid som präglas av tiden efter klimatavtalet i Paris. Hur går flyktingfrågan vidare, om klimatförändringar, konflikter, brist på mat och vatten väntas driva ytterligare två miljoner människor på flykt? säger Europaparlamentariker Merja Kyllönen (VF/GUE-NGL).

2. Brexit och hela "äktenskapet"

Henna Virkkunen (Saml/EPP) lyfter upp debattklimatet och populismen.

– I ett tillstånd av förlängd recession råder en bördig grogrund för populism, säger Virkkunen.

Det gäller ändå att hålla huvudet kallt, då nationalistiska partier och EU ställs mot varandra. Polen är aktuellt, eftersom kommissionen reagerat på åtgärder mot domstolsväsendet och pressfriheten som bryter mot rättsstatsprincipen.

– Det gäller att kunna hålla isär det faktum att varje regering har rätt att bygga sin politiska linje – oberoende vad man tycker om den – och att utreda de fall där nationella beslut bryter mot rättsstatsprincipen. Det är det sistnämnda som EU ingriper i, säger Virkkunen.

Kyllönen förväntar sig också, efter brexit, att talet innehåller något vidlyftigt om själva gemenskapen.

– Vi lever nu i "äktenskapets" svåraste tider. Räcker kärleken till? Minns vi varför unionen grundades och förstärktes?

3. Budgetregler och arbete

En annan fråga det lönar sig att lyssna efter är Junckers betoningar på ekonomiska frågor. Han har signalerat att han vill föreslå ändringar i budgetreglerna i unionen. Kommissionen har redan sett mellan fingrarna då enskilda länder inte nått underskottsmålen – främst Frankrike – men nu lär Juncker vara intresserad av en modell som är mer flexibel för alla, där till exempel investeringar och utbildning inte behöver räknas med i budgetunderskottet. Frågan väcker olika reaktioner redan inom kommissionen, så hur han ska formulera sig är oklart.

Jaakonsaari och Kyllönen väntar sig däremot mer ställningstaganden om skatteflykt.

– Jag väntar mig överlag ett försoningsfullt tal, ett lösningsinriktat tal. Han kommer säkert att tala om att stoppa skatteflykten. EU har blivit lite av världens skattepolis och det är en bra sak, eftersom det ännu för några år sedan var tabu, säger Liisa Jaakonsaari.

Det har också spekulerats om att Juncker vill lyfta upp unionens sociala dimension, till exempel arbetslivsregler eller minimilön, men det är en fråga som delar åsikterna kraftigt och kan leda till att han anses stövla in på medlemsländernas inrikespolitik.

4. Säkerhetsfrågor

Året som gått mellan Junckers tal till unionen har dessutom präglats av terrorattacker. Han väntas tala om säkerhetsfrågor och rentav om gemensamt försvar – men på den punkten är förväntningarna på konkreti inte särskilt höga.

– Det är en skendebatt, säger Jaakonsaari.

Merja Kyllönen säger att upptakten är en annan nu då det är den inre säkerheten som satt fart på debatten.

– Det är den inre säkerheten som är på ytan, och den finns inte på Natos bord eller försvarets, utan på de nationella polisstyrkornas. I det avseendet förstår jag behovet av att diskutera samarbete, säger Kyllönen.

– Ja herregud, snabbinsatsstyrkan – den är inte snabb, inte en insats och inte en styrka, kritiserar Jaakonsaari och hoppas själv att det blir en debatt om vad som ingår i säkerhetstänkandet:

– När snabbinsatsstyrkan planerades talades det också om bland annat naturkatastrofer. Men vad hände efter jordbävningen i Italien? Den syntes inte till, men det får inte vara något som hindrar ett deltagande efter en jordbävning eller då skogsbränder ska släckas.

– Ifall debatten leder till ett bättre samarbete kring upphandling och effektivare materielanvändning är det ändå en bra sak, säger Jaakonsaari.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39