Ett annat 60-tal

De kvinnor som i dag skulle kallas nyanlända var med om att forma en del av det som vi kanske allra mest förknippar med grannlandet.

Båten mellan Åbo och Stockholm är fylld med barn och föräldrar som ska fira sportlov i Sverige. Själv reser jag ensam i ett arbetsärende och känner ett sting av avund, men den avhandling som jag har fått uppdraget att opponera väcker andra tankar. Studien handlar om arbetet på en svensk glasindustri där många av arbetstagarna kom från Finland. Tidigare fylldes båtarna i ännu högre grad av människor som reste för att förvärvsarbeta. Som förbindelseled för de människor som åkte mellan sina hemländer, det gamla och det nya, har färjorna spelat en stor roll i ländernas samtidshistoria.

Vid det här mekaniserade glasbruket, beläget utanför Göteborg, var arbetstakten hög under 1960-talet. Under vissa dagar tillverkades över en miljon glasprodukter, buteljer och burkar, i den automatiserade hyttan. Det föll främst på kvinnorna att syna dessa – fanns det splitter i barnmatsburkarna, var flaskan felfri? Arbetet krävde koncentration, det utfördes i högt tempo och i det buller som maskiner och klirrande flaskor gav upphov till. Under ett arbetspass kunde en synare sammanlagt lyfta tre ton.

Kvinnorna utgjorde en stor del – inledningsvis faktiskt merparten – av de finländare som valde att jobba i Sverige under efterkrigstiden. Nu finns ett ökat intresse för dessa människors erfarenheter och på ett befogat sätt ges utrymme åt svårigheterna, bland annat diskriminering och fördomsfullt bemötande.

I den historiska studie som jag läser blottläggs exploatering, inte minst av de kvinnor från Finland som åtog sig lågavlönat och slitsamt arbete som få andra kunde tänka sig att utföra i ett land som led brist på arbetskraft. Gunnel Holmér, avhandlingsskribenten, tecknar dock en lite positivare bild av männens arbetsmöjligheter på det glasbruk som studeras och pekar på de avancemangsmöjligheter som även erbjöds invandrade män.

I dag förknippar vi Sverige med jämställdhet, det är ett land där det är självklart att kvinnor ska arbeta på samma villkor som män. Men idealet är ganska nytt: då nattarbete för kvinnor tilläts och landet bekräftade ILO:s likalönekonvention, det vill säga 1962, förvärvsarbetade förhållandevis få gifta kvinnor. Vid denna tid antog finländska samhällsvetare att den höga andelen lönearbetande kvinnor skulle minska när Finland blev mera utvecklat. I 1960-talets Sverige var kvinnornas förvärvsgrad högst hos de utrikesfödda, bland kvinnorna från exempelvis Grekland, Jugoslavien och Finland.

Det är inte bara slitet som ska synas. Ur studien framgår det att kvinnorna också uppskattade lönearbetet, även det som innefattade skiftarbete. En kollega ställer en tankeväckande fråga: kanske var det just dessa kvinnor som inspirerade de svenska kvinnorna till förvärvsarbete? På 1960-talet ökade andelen yrkesverksamma snabbt och nu revolutionerades synen på kvinnoarbete. De kvinnor som i dag skulle kallas nyanlända var med om att forma en del av det som vi kanske allra mest förknippar med grannlandet.

Ann-Catrin Östman Lektor i historia vid Åbo Akademi

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning