Etiska frågor kan fortfarande förbigås i offentliga upphandlingar

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att kommunen eller staten själv får avgöra vilken betydelse som ges till etiska frågori.Bild: Sari Gustafsson

Den förnyade lagen om offentlig upphandling förpliktar inte staten eller kommunerna att beakta företagsansvaret i sina upphandlingar.

– Få saker ändras i praktiken. Det är fortfarande inte obligatoriskt att beakta det sociala ansvaret när det gäller till exempel en offertbegäran som gjorts av kommunerna, säger Lia Heasman, forskare vid Helsingfors universitet.

Lagen om offentlig upphandling reglerar hur staten och kommunerna bör konkurrensutsätta sina upphandlingar, som olika tjänster och varor. Regeringen föreslog i juni förändringar i lagen som behandlas i riksdagen i höst. Målet är att den ska träda i kraft så fort som möjligt efter att den godkänts.

Heasman anser att man kunde ha lyft fram etiska frågor i lagen tydligare än tidigare. Hon säger att det skulle vara möjligt att hänvisa till exempelvis FN:s principer angående mänskliga rättigheter och affärsverksamhet eller till internationella överenskommelser.

– Det skulle inte vara oskäligt att lagen krävde att finska företag åtminstone blev tvungna att fundera på hur till exempel de mänskliga rättigheterna verkställs i deras egen produktion.

Heasman säger att verkningarna av en förpliktande lag kunde vara vidsträckta.

– Det kunde leda till att företagen observerade principerna för socialt ansvar också i andra sammanhang än i offentliga upphandlingar.

"En strikt lag skulle begränsa konkurrensen"

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att kommunen eller staten själv får avgöra vilken betydelse som ges till etiska frågor, till exempel arbetsförhållandena på företagen som deltar i anbudsförfarandet, säger Markus Ukkola äldre regeringssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet.

– Beställaren kan själv avgöra vilken betydelse man lägger vid sådana saker i konkurrensutsättningen.

Man har inte velat skriva in exakta förpliktelser i lagen eftersom det är svårt att formulera krav som gäller för alla upphandlingar, säger Ukkola.

– En strikt utvärdering av de sociala effekterna eller miljöpåverkan på lagnivå kan diskriminera vissa aktörer eller lämna en del av dem utanför anbudsförfarandet.

Frivillighet funkar inte

Heasman säger att reglering som grundar sig på frivillighet inte är något effektivt sätt att främja de mänskliga rättigheterna i företagsverksamheten.

– För tillfället begränsas företagen närmast av rädslan om att värdet på deras varumärke eller deras affärsvinst minskar om det framkommer missbruk eller kränkning av de mänskliga rättigheterna inom deras distributionskedja.

Heasman anser att de västerländska demokratierna har möjlighet att via sin nationella lagstiftning styra reglerna för kommersen i en riktning där företagen uppmanas till att beakta etiska frågor i allt högre grad.

– Med lagen om offentlig upphandling kunde man ha gjort just så här men i det här skedet vågade man inte kräva mera av företagen, säger hon. 

Bakgrundsfakta

Enligt lagen om offentlig upphandling måste bland annat den offentliga sektorn konkurrensutsätta upphandlingar som överskrider en viss eurogräns, öppet och utan att diskriminera.

Man måste godkänna det anbud som antingen är totalekonomiskt förmånligast eller prismässigt billigast.

Som jämförelsegrund för vad som blir totalekonomiskt förmånligast kan man använda till exempel kvalitet, pris, estetiska eller funktionella egenskaper, miljövänlighet och användarkostnad.

Dessutom kan ackvisitören ställa krav för upphandlingsavtalet, till exempel gällande miljöfaktorer eller sociala aspekter. Kraven bör tillkännages i upphandlingsannonsen eller offertbegäran.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00