Etiopien gjorde allting rätt – men pinas ändå av hunger

Torka. Hungersnöd. Utmärglade barn. Bilderna kablades ut från Etiopien 1984 och nu kablas de ut igen. Den här gången är det inte bara i Etiopien som torkan leder till en stor hungerkatastrof: minst 36 miljoner människor i olika delar av Afrika får inte tillräckligt med mat.

Det är hisnande siffror som FN och hjälporganisationerna presenterar i sina beräkningar av hur många människor som drabbas av matbrist på grund av väderfenomenet El Niño i kombination med tidigare dåliga skördeår och kriser.

I Senegal ökar fallen av akut undernäring med 25 procent jämfört med året innan, i Nigeria riskerar 4 miljoner människor att gå hungriga och i Burkina Faso behöver nästan 640 000 människor akut mathjälp.

Men ingenstans kan siffrorna jämföras med Etiopiens: av landets 90 miljoner invånare beräknas 10,2 miljoner människor behöva mathjälp. Det är i tillägg till de 7,9 miljoner som regeringen redan hjälper genom "mat för jobb-program". Läget är klart värre än det var 1984, då de västerländska pop- och rockstjärnorna mobiliserade sig i Band Aid och Live Aid för att hjälpa offren för torkan.

Bild: Julius Uusikylä

Och ändå har Etiopien gjort det mesta rätt, enligt såväl forskare som organisationer.

– Etiopien har förändrats och utvecklats massvist från 1980-talet. Regeringens respons har varit exemplarisk och de har använt mer pengar än de utomstående givarna, säger Patsy Nakell, kommunikationschef på Unicef i Sydafrika.

Hur kan Etiopien drabbas igen?

1. Väderfenomenet El Niño har slagit till väldigt kraftigt mot Afrika i år och lett till att regnen har uteblivit på många håll. Det är den torraste säsongen på över 35 år i södra Afrika och den värsta torkan på 50 år i Etiopien. Om regnen kommer i tid i maj i år så kan odlarna få sin nästa skörd i oktober.

2. Etiopiens regering har satsat mycket på att försöka förebygga stora hungerskatastrofer, men omfattningen av krisen i år är så stor att resurserna inte räcker till. Landet har skapat tidiga varningssystem, lager av reservmat och byggt upp ett system med "mat för jobb" – genom vilket 7,9 miljoner etiopier nu får stöd.

3. Största delen av vattnet i Nilen kommer från Etiopien, men frågan om vem som ska utnyttja vattnen är eldfängd, Enligt gamla avtal har Egypten och Sudan dragit mest nytta av Nilens vatten och speciellt Egypten har hotat med krig. Etiopien tar mer av vattnet uppströms men etiopierna har planerna på en enorm damm för att landet ska kunna dra nytta av Nilens vatten.

4. Under de senaste åren har Etiopiens ekonomi vuxit kraftigt och det byggs skyskrapor i Addis Abeba som aldrig förr. Men trots den dynamiska tillväxten är ändå 80 procent av Etiopiens befolkning beroende av småskaligt jordbruk. Det i sin tur är helt beroende av att regnen kommer i tid, speciellt eftersom också åren innan varit dåliga skördeår.

5. Donor fatigue kallas det fenomen som drabbar en stor del av de humanitära kriserna i världen för tillfället. Sällan har världen upplevt så många svåra kriser på samma gång som nu. Långsamma kriser som den växande hungersnöden hamnar lätt i skuggan av kriget i Syrien och flyktingströmmarna till Europa. Det är svårt att få in pengar både av givarländer och av allmänheten.

Satsar på småbrukarna

Också Etiopienkännaren Terje Østigård, docent på Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, säger att Etiopien har satsat mycket för att svältkatastroferna från tidigare årtionden inte ska upprepas.

– Etiopien är det land i Afrika som har en expansiv och medveten jordbrukspolitik, just precis för att öka matproduktionen. De har inte satsat bara på det storskaliga, utan också på småbruken. Men varken bevattningsanläggningar eller skördetekniker hjälper om inte det jäkla regnet kommer!

80 procent av etiopierna är beroende av jordbruket för sin utkomst och det är mest småskaligt jordbruk som gäller. Om regnen uteblir under regntiden juni till augusti går skörden förlorad.

De senaste åren har landet främst ståtat i rubrikerna för sin snabba ekonomiska tillväxt. Den har gjort det möjligt för regeringen att på egen hand försöka stävja katastrofen.

– Omfånget av krisen har blivit mycket större och det har drabbat mycket hårdare än vad som kunde förutses. Redan i september varnade både Etiopien och FN om den kommande matkrisen – men det har varit svårt att få uppmärksamhet, säger Østigård.

Han säger att Etiopien kanske hade klarat av matbristen om det handlat om bara ett dåligt år.

– Det här är en kris som har byggts upp gradvid. Konsekvenserna kommer att synas i många år. Det gäller både Etiopiens ekonomi och i alla enskilda hushåll.

"Katastrofalt"

Hanna Markkula-Kivisilta, verksamhetsledare på Rädda Barnen i Finland, besökte de värst drabbade områdena i Afar i nordöstra Etiopien i januari. Hon beskriver det hon såg som katastrofalt.

– Det handlar ju inte bara om att familjerna saknar mat, utan att de förlorar allting. På höglandet lever invånarna av boskapsuppfödning men om det inte kommer regn finns det inget gräs och då dör boskapen eller så måste man sälja den. När regnen sedan kommer finns det ingen boskap kvar att plöja åkrarna med. De undernärda djuren kan inte heller föröka sig vilket leder till att korna inte kalvar och barnen inte får mjölk.

Och den onda cirkeln sprider sig som ringar på vattnet.

– Jag träffade en ung kvinna, en ensamstående mamma med tvillingar som hon ammade. Hon hade en liten restaurang, men inga kunder eftersom ingen hade pengar till övers. Alltså fick hon inga inkomster, kunde inte köpa mat och utan mat kan hon inte amma sina tvillingar.

Bild: Julius Uusikylä

Lappa värsta hålen

Markkula-Kivisilta berättar att Etiopien har byggt upp ett rätt bra system av sjukvårdskliniker, men de har bara resurser att behandla de barn som drabbats av allvarlig undernäring, "bara" undernäring räcker inte.

– De får extra näring för en vecka och vägs sedan igen. Då kanske de repat sig så mycket att de sänds hem. Men de kommer tillbaka efter några veckor med allvarlig undernäring igen och får extra näring.

Patsy Nakell på Unicef beskriver vilka följder kronisk undernäring kan få för ett barn, eftersom både hjärnan och den fysiska tillväxten påverkas.

– Det är graviditeten och de två första åren som är viktigast. Om barnet då är kroniskt undernärt leder det till att det blir kortväxt, klarar sig sämre i skolan och i arbetslivet. Om man löper linan ut handlar det om en effekt som syns tydligt också i bnp för hela nationen.

Att få in tillräckligt med pengar för att hjälpa offren för matbristen har visat sig vara svårt. Etiopien har fått in överlägset mest, främst på grund av att landets regering har bidragit med så mycket. Men resten av de drabbade länderna har fått in högst en fjärdedel av pengarna som behövs, visar statistik från FN:s koordinerande organ OCHA.

– Vi vet ju att vi har enorma kriser överallt i världen, speciellt då Syrien. Så det här att samla in medel till El Niño långt borta i Afrika är inte lätt. Unicef försöker få in cirka 170 miljoner euro men hittills har vi bara fått lite över 30 procent sedan början av året.

På Googlekartan kan du se hur många människor som lider av matbrist i de olika länderna och hur stor andel av befolkningen de utgör. Siffrorna är från FN-organet OCHA.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33