Estland tar över brittiskt EU-ordförandeskap

Bild: EPA/ZURAB KURTSIKIDZE

På onsdagen meddelade den nya brittiska premiärministern Theresa May att landet avstår från sitt planerade EU-ordförandeskap. Därmed tidigareläggs planerna så att det blir Estland som tar över om ett år.

Flera olika modeller för hur ordförandeskapspusslet ska läggas har varit på bordet sedan resultatet i den brittiska folkomröstningen stod klart.

Bland alternativen har bland annat funnits ett förslag om att de länder som innehar ordförandeskapet före och efter Storbritannien skulle förlänga sina perioder, men det är problematiskt eftersom alla medlemsländer ska behandlas lika. Belgien har varit berett att ta på sig ordförandeskapet, eftersom arrangemangen i det fallet är lättare då EU-institutionerna redan finns i landet. Också Ungern har anmält beredskap.

Också möjligheten att Finland tar över i ställer för Storbritannien har diskuterats under rådets möte i slutet av juni.

I går stod det ändå klart att lösningen blir att helt enkelt tidigarelägga planen för de kommande ordförandeskapen, så att det blir Estland som tar rodret i stället för Storbritannien i juli 2017.

Därmed får esterna lägga på ett kol, eftersom arrangemangen måste vara klara ett halvår tidigare än planerat. För Finlands del innebär det att ordförandeskapet infaller under andra hälften av 2019, i stället för första hälften av 2020.

Kortjobb på sex månader

Varje EU-land sköter ordförandeskapet ett halvår i taget. Den nya perioden börjar alltid 1.1 och 1.7.

Slovakien har precis tagit över efter Nederländerna. Så här såg planen ut innan britterna drog sig ur:

2017: Malta, Storbritannien

2018: Estland, Bulgarien

2019 Österrike, Rumänien

2020: Finland

Tunga arrangemang

Under politikveckan Suomiareena i Björneborg förra veckan sade statsminister Juha Sipilä att det finns ett visst intresse från Finlands håll att ta över det brittiska EU-ordförandeskapet om britterna avstår, då det råkar sammanfalla med firandet av Finlands hundraårsjubileum.

– Nog kommer det väldigt fort – det kräver en hel del arrangemang. Ungefär 200 personer till måste anställas. Det klarar finländarna nog, sade Sipilä enligt Iltalehti, och skojade till det lite genom att meddela att han alltid är med på galna idéer.

Galet eller inte, enligt en källa insatt i EU-frågor hade det ändå i praktiken varit uteslutet att Finland skulle ta över så snart. I så fall hade det bara funnits ett år för förberedelser, och det räcker absolut inte.

Redan i höst är det meningen att de första förberedande riktlinjerna ska dras upp inför det finländska EU-ordförandeskapet om tre år.

– Det behövs mycket tid för förberedelser. Representationen i Bryssel måste till exempel förstärkas till dubbel bemanning, och rekryteringarna måste påbörjas i tid. Man kan inte förvänta sig att de som ska sköta ordförandeskapet i ett halvår börjar jobba precis före start. Också ministrarna måste vara beredda att leda ministerrådets möten och ha sina stödtrupper redo. I själva ordförandelandet krävs också satsningar på utrymmen, arrangemang och transporter då inofficiella ministerråd och arbetsgruppsmöten brukar hållas i ordförandelandet. Det går inte i en handvändning. Det är inte bara att boka mässhallen för en dag.

Nederländerna som precis avslutat sitt ordförandeskap beräknas ha satsat 60–70 miljoner euro på arrangemangen.

Finland var senast EU-ordförandeland 2006.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning