Essayah tror inte folket orkar länge till

Självklarhet. De språkliga rättigheterna ska förverkligas i Finland och vi måste hålla fast vid det, säger Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah. Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Finland har inte råd med att vård- och landskapsreformen rivs upp under nästa regeringsperiod, säger Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah.

– Helt på riktigt är det slut på medborgarnas ork om vi inte nu lyckas åstadkomma en reform som sträcker sig över valperioderna, säger Sari Essayah.

Även om reformen kommer att frånta kommunerna ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna anser Essayah att den är något som bör diskuteras i samband med kommunalvalet. Hon anser att reformen borde förberedas på ett mer parlamentariskt sätt än hittills skett.

– Alla oppositionspartier har vädjat till regeringen om att på riktigt få delta i beredningen av vård- och landskapsreformen. Det känns lite skrämmande att tänka att Finlands regering kanske inte fullt ut förstått vad dess riktlinjer leder till.

Essayah säger att den parlamentariska uppföljningsarbetsgruppens arbete hittills främst gått ut på att "följa med regeringens nyaste infall".

Fler valförbund?

Om vård- och landskapsreformen genomförs så går kommunerna miste om en stor del av sitt penningbruk och beslutsfattande. Essayah påminner om att kommunerna även i framtiden ska besluta om frågor som är centrala för ortens livskraft. Dessutom präglas den kommande fullmäktigeperioden av övergången till vårdreformen.

– Under rekryteringstillfällena säger jag att om man någonsin funderat på huruvida det vore en bra idé att delta i kommunpolitiken, så blir de följande fyra åren sådana att det är värt det.

Essayah säger att Kristdemokraternas mål är att uppnå det bästa kommunalvalsresultatet någonsin. Det hittills bästa resultatet är från 2008, då partiet fick 4,2 procent av rösterna.

De små partiernas väg till fullmäktige blir tyngre på grund av att antalet fullmäktigeplatser minskar.

Den nya kommunlagen gav kommunerna större friheter att besluta om storleken på fullmäktige. Enligt Kommunförbundet väljs totalt 8 999 fullmäktigeledamöter i valet, det är 675 färre än i det förra kommunalvalet.

Essayah säger att det nu uppstår en fråga om hur väl demokratin förverkligas. Hon tycker det finns skäl att överväga mer omfattande valförbund för att minimera risken för fullmäktige där ett enskilt parti har enkel majoritet.

Antalet kommuner inte relevant

Befolkningsprognoser visar att urbaniseringen tilltar allt mera. Essayah vill ändå inte våga sig på en gissning om hur många kommunerna är om tio år.

Hon säger att kommunernas uppgifter kommer att förändras så radikalt att frågan om antalet kommuner efter det inte är speciellt relevant.

– Om – och det är ett stort om – vård- och landskapsreformen lyckas, så tror jag inte kommunerna har några problem med att sköta saker som småbarnspedagogik och utbildning.

Essayah säger att det ändå inte finns en enda organisation som kan strunta i urbaniseringen då den planerar sin framtid.

– Placeringen av tillgängliga jobb har även i framtiden stor betydelse för kommunfältet och antalet kommuner.

Essayah ser en risk för att kommuner som får problem med sin ekonomi kommer att tvingas beskatta på ett ohållbart sätt då de inte har andra sätt att lappa sin ekonomi.

Vilket är ditt budskap till finlandssvenskarna som är oroade för svenskans ställning?

– Vi har också varit oroliga över samma sak. Kristdemokraterna är ett utpräglat tvåspråkigt parti, till exempel är Svenskösterbotten ett av våra starkaste områden. De språkliga rättigheterna ska förverkligas i Finland och vi måste hålla fast vid det. Det är en självklarhet.

– Jag är glad över att även presidenten tog ställning till frågan i sitt uttalande i samband med att han stadfäste jourlagen.