Esbotrafiken ändras i dag: Nu tar vi direktbussen igen

Många bussar som tidigare körde på Västerleden är nu tillbaka. Det är inte vad metrobyggets ledning önskade. Bild: Niklas Tallqvist

Ett rop på hjälp eller enbart ett smart drag? På måndag kör bussen raka vägen från Sökö i Esbo till Kampen i Helsingfors centrum.

Miljoner och miljarder euro är inget som den svettande Esbopappan tänker på när han en tidig oktobermörk morgon på Sökövägen stiger in i buss 143A. Med sig har han två sömniga barn. Snart är bussen full av nästan lika tystlåtna men inombords lyckliga medpassagerare.

För snart ett år sedan blev pappan av med direktbussen till centrum i Helsingfors. I stället tvingades familjen att bli van med anslutningar till närmaste metrostationen. Där skulle det bytas från buss till metro. Det kändes krångligt och dessutom var metron försenad eller så uteblev den helt. Det var brister som metrocheferna sade att snabbt skulle åtgärdas men som fortfarande gäller.

En annan omständighet som många i Esbo tänker på när stadsdirektör Jukka Mäkelä ger ut nya ekonomiplanen eftermiddagen den 1 november är att metrobygget kostat hundratals miljoner mera än planerat.

Den dagen blir det tydligt att metrobygget sväljer stora pengar.

Summan är vansinnigt svår att greppa när vardagen handlar om att betala en regionbiljett som kostar 4,20 euro. Det är oklart hur många som tar direktbussen, det klarnar med tiden, men lika klart är att busslinjerna tagits fram efter omfattande kritik.

Klart är också att Esbo växer och skulle växa också utan metro. Men hur mycket och hur fort? Det vet vi inte. Däremot vet vi att busslinjer lagts ned på grund av tunneltåget, att bilhandeln ändå får nya utrymmen vid Västerleden och att på just denna infartsväg har trafiken minskat en aning. Vi vet också att metron drabbas av tekniska problem, saknar förare och kör i rusningstid med ställvis överfulla vagnar. Också den anslutande busstrafiken kritiseras.

Bussen susar förbi Drumsö mot Porkalavägen. I trafikljuset minns Esbopappan kanske att det nu på måndag är 339 dagar sedan västmetron startade. Då var tåget till Mattby flera år och nästan 400 miljoner euro försenat. Firandet i köpcentret och på alla nya stationer pågick ändå en hel helg. Glada pukor och trumpeter var ett välkommet avbrott i de hemskheter som radades upp. I två rapporter beskrevs detaljerat hur dåligt projektledningen skött sitt jobb. Dessutom finns en tredje utredning. Även den är gjord med stadsbornas pengar och innehåller uppgifter om metrobolagets styrelse. Utredningen är fortfarande sekretessbelagd. Just ingen har avgått. Förra vd:n för metrobolaget är dock teknisk direktör i Vichtis. Staden har ett samarbetsavtal med Helsingforsregionens trafik HRT som planerar – och nu försöker reda ut – problemen som i huvudsak orsakats av den organisation som Matti Kokkinen var mångårig chef i.

Förstås blir Esbopappan inte av med smutsen trots att han spänner ögonen i den sköna framtid som ska realiseras om 100 år. För när utvidgningen och moderniseringen av Helsingforsmetron presenterades för beslutsfattare i Helsingfors och Esbo i början på 2000-talet lades det fram utredningar, rapporter och undersökningar som skulle vara vattentäta. De förklarade varför skattebetalarna i Esbo och Helsingfors behövde en ny förarlös metrobana. I dag framställs ritningarna och skisserna som rejält bristfälliga av samma människor som tog fram dem. Yrseln blir tydlig i Helsingfors tingsrätt där Helsingfors stad, Västmetrobolaget och metroleverantören Siemens tvistar om metrobygget. Grälet gäller hundratals miljoner euro.

Det har gått ett år sedan västmetron startade. Bygget var kraftigt försenat och dessutom mycket dyrare än det lovades. Bild: Leif Weckström

Det finns saker på plussidan, säger metroledningen. För tio år sedan hette det att en euro i tunneln ger 5–6 euro på markytan. Då avsågs bostäder, arbetsmöjligheter och affärer som skulle ge klirr i stadens kassa. I dag är den summan uppe i 10 euro. I fördelarna ingår också ett miljöargument som är mera svårslagbart: Rälstrafik under marken jämfört med flera personbilar och stora bussar på ny bred asfalt.

Många kan på måndag välja mellan fyra direktlinjer som tar dem behändigt från periferin i Esbo till centrum av Helsingfors. Förnyelsen är en god nyhet. Men den är också svår att se som annat än ett bakslag i det drama som metrocheferna själv skapat. Busslinjer lades ned för att det skulle komma en metro men nu startar ändå nya. Bussarna betalas i huvudsak av dem som bor i Esbo och den sammanlagda summan är 3,1 miljoner euro per år.

Utredningarna fortsätter. Ett förslag i Esbo handlar om ett nytt 100 miljoner euros spår i Mattby där tåget skulle kunna vända. Tanken är att spara tid och tid är pengar. Samtidigt vill tjänstemännen starta upp en ny utredning med syfte att visa på nödvändigheten av förarlösa metrotåg. För snart, säger metrocheferna, är det riktigt trångt i tunneln, den tunnel som de själva byggt.

Bakgrund

Detta handlar det om

Byggandet av metrobanan i huvudstadsregionen började på 1950-talet.

I slutet av 1970- och på 1980-talet beskylldes och fälldes i domstol metrobyggets projektledning för dålig planering, slöseri med pengar och även korruption.

Metrobanans utvidgning och modernisering har kantats av liknande problem hela 2000-talet.

Samtidigt med nybygget i Esbo pågår i Helsingfors tingsrätt en rättegång om den förarlösa metron.

Automatiseringen slopades i januari 2015 men utreds igen.

Direkt till Helsingfors centrum

Från och med måndag i dag kör fyra busslinjer från Esboviken till Kampen under rusningstider.

De nya linjerna är 143A Sökö–Ivisnäs–Kampen, 146A Stensvik–Kampen, 147A Esboviken–Sökö–Larsvik–Kampen och 164A Bastvik–Stensvik–Kampen.

Linjerna kör på vardagar mellan klockan 6 och 9.30 och på eftermiddagen mellan klockan 14 och 18.30.

Bussarna kör med 10–15 minuters mellanrum och de kör inte via metrostationerna i Esbo.

Sammanlagt beräknas västmetron kosta 2,35 miljarder euro.