Erik Söderblom tror på uppsving för Esbo stadsteater

INTERNATIONELL PROFIL. Erik Söderblom tror att teaterkonsten kan lära Finland se omvärlden som en möjlighet i stället för ett hot.Bild: Cata Portin

Esbo stadsteater har stor potential, anser nye chefen Erik Söderblom. Till trumfkorten hör metrons förbindelser, Aalto-universitetets innovationer och en gästspelsverksamhet som svarar för behovet hos en alltmer engelskspråkig huvudstadsbefolkning. 

Erik Söderblom har en arbetskrävande period framför sig. I augusti börjar han som ny chef för Esbo stadsteater, men under hösten kommer han också att regissera två operor, Sallinens Ryttaren i Björneborg och Carmen i Jyväskylä. Dessutom ansvarar han för Åbo Svenska Teaters höstsatsning, en remake av den finlandssvenska klassikern Daniel Hjort.

– Pjäsen handlar om en troskonflikt, vem som tror på vad, om propaganda, krigföring, post-sanning, en faktaresistent verklighet. Här finns också terrorismen och självmordsbombarna, med andra ord finns allt här.

– Materialet är aktuellt och texten är jättefin, men då vi inte längre har en kulturkanon i det här landet så existerar den inte längre som en referens. Äldre åskådare minns tider då Wecksell var något stort och de kommer för Wecksells skull. Utmaningen är densamma som för alla teatrar, att hitta följande generationer.

Lätt struktur

Enligt Erik Söderblom är hans nya arbetsgivare, Esbo stadsteater, utrustad med utmärkta förutsättningar för framtiden. Teatern fungerar som ett produktionshus, med få egna produktioner, en liten personal och kapacitet att ta emot gästspel – en struktur som Söderblom tror att den planerade nya teaterlagen också uppmuntrar.

– Det är det enda teaterhuset i Finland som har mer resurser för innehåll än för väggar, vilket gör det lätt för teatern att reagera på impulser i tiden.

Att Esbo stadsteater har en repertoar som byggs upp av internationella gästspel är också ett trumfkort.

– Prognoserna ger vid handen att om tio till femton år kommer mera än var tionde människa i huvudstadsregionen att kommunicera på engelska. Det innebär ett engelskspråkigt Åbo insprängt i Helsingfors. Och för den publiken finns det tillsvidare ingenting alls på teaterfältet. 

Till fördelarna hör också västmetron som kopplar teaterhuset i Hagalund till resten av metropolområdet och närheten till Aalto-universitetet som kan bädda för fler tekniska innovationer på scenen.

Ett nytt teaterhus har planerats sedan det blev klart att huset på Norrskensvägen kommer att rivas. Hur planen konkretiseras är ännu oklart. Politikerna är oense och båda av Erik Söderbloms närmaste föregångare, Joachim Thibblin och Jussi Helminen, har fått förhandla om frågan.

Erik Söderblom som tidigare arbetat som konstnärlig ledare för Helsingfors festspel menar att det framför allt saknas en gästspelsscen som kunde ta emot stora internationella produktioner. 

– För att få hit stora och intressanta produktioner behövs en läktare för femhundra till sjuhundra personer. Men läktaren borde vara variabel. Det finns inte en tillräckligt stor publik ännu, men bygger man för framtiden ska man bygga tillräckligt stort, vi har ganska många lokaler med tvåhundra till femhundra platser i stan. 

Prioriterar inte svenska

Söderbloms avtryck kommer inte att synas i repertoaren förrän 2018, men han talar varmt för uppluckrade konstformer som musikteater, nycirkus och performance. En dröm är att locka Théâtre du Soleil och den legendariska regissören Ariane Mnouchkine till Finland.

– Esbo stadsteater är en mellanform mellan teaterhus och festival med både finländska och internationella gästspelsföreställningar och det finns ingen orsak att ändra på det. Att lära oss se omvärlden som en möjlighet och inte som ett hot är en ödesfråga för hela Finland. Där har teatern en viktig funktion för teater har att göra med identitet och tillhörighet.

De senaste åren har svenska gästspel visats rätt regelbundet i Esbo. Men Erik Söderblom är tydlig med att han inte ämnar prioritera svenska föreställningar.

– Det viktiga är att ta bra föreställningar hit. Det går inte att motivera varför man skulle ta hit mindre intressant teater bara för att den görs på svenska. Det gäller också Svenska Teatern, det går inte att ha en nationell provinsteater. Teater på svenska måste vara nationellt intressant för att ha ett existensberättigande. 

Billigare än Flow-biljetter

Erik Söderblom återkommer ofta till vikten av att locka en yngre publik till teaterhusen, en fråga som sysselsätter de flesta kulturinstitutioner. Söderblom tror inte att det är för dyrt att gå på teater för unga.

– Tvärtom är de villiga att betala hundraåttio euro eller mer för ett Flow-veckoslut. Teater är mycket billigare.

– Man måste helt enkelt hitta saker som intresserar dem, inte för att de är kulturella utan för att de är intressanta på riktigt. Behovet vi har av att möta människor som uppträder, som är fysiskt närvarande, men som delvis befinner sig i en inre verklighet, det försvinner inte. Det ligger i vår natur som flockdjur. 

– Tidigare var konsten ett slags religion, konstnären ett slags präst och publiken ett slags församling. Konstnärerna predikade konstens evangelium för publiken. Men den kedjan är bruten och då måste man gå andra vägen. 

Söderblom drar en parallell till politiken.

– Torget har kommit tillbaka som en plats för politik. Människor samlas på torg världen över och vet vad de vill som grupp. Det beror på att den ekonomiska nyliberalismen ur medelklassens synvinkel visat sig vara en blåsning. De som haft pengar har blivit rikare medan medelklassen arbetat hårdare för en löneökning på en procent som motsvarar inflationen. Det har lett till en omsvängning, i princip populismen som kan vara bra eller dålig. Vi ser det smutsiga skummet på populistvågens brytning, ledare som Trump, men Trump rider på samma våg som leder från publiken till konsten, inte från konsten till publiken. Toppstyrningen som pågått har svängt om till ett annat slags energivåg och konstfältet har redan reagerat, bland annat med immersiv teater och site-specific teater. Man har insett att publiken vill göra själv, handla.

PROFIL

Erik Söderblom

Född i Helsingfors 1958.

Teater- och operaregissör.

Tidigare professor i scenframställning och prorektor vid Teaterhögskolan.

Ledde Helsingfors festspel 2009 till 2015.

Efterträder Joachim Thibblin som chef för Esbo stadsteater efter att Thibblin blev chef för Svenska Teatern.