Finsk Turkietexpert om Erdogans nej till Finlands Natomedlemskap: "Del av ett större spel"

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Bild: Adem Altan/Lehtikuva-AFP

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan säger att det vore ett "misstag" att låta Sverige och Finland bli medlemmar i Nato, rapporterar AFP.

– Vi ställer oss inte positiva. Skandinaviska länder är som ett gästhem för terrororganisationer, säger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till journalister i Istanbul efter fredagsbönen.

Erdogan drar paralleller till Natos beslut att låta Grekland bli medlem 1952, ett land som Turkiet har en lång historisk konflikt med.

– Vi i Turkiet vill inte begå ytterligare ett misstag på det här området.

Den turkiske ledaren anklagar de skandinaviska länderna för att ge en fristad till medlemmar ur den av EU, USA och Turkiet terrorstämplade kurdiska gerillan PKK och den vänsterextrema organisationen DHKP-C.

Utspelet kommer en dag efter att Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin (SDP) meddelat att de är för ett Natomedlemskap och samma dag som den svenska regeringen och riksdagen presenterat sin säkerhetspolitiska analys.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) fick under en presskonferens frågan om ett hur stort hot Erdogans uttalande är för ett finländskt Natomedlemskap. Haavisto konstaterar att han varit i regelbunden kontakt med sin turkiska kollega.

– Jag tror vi behöver tålamod i den här typen av processer. Det händer inte på en dag. Det är allt jag kan säga just nu, säger Haavisto.

På frågan om hur överraskad Haavisto är svarar han:

– I den här typen av processer måste man förvänta sig alla möjliga olika steg. Vi förhandlar med 30 länder, och när det här ärendet senare ska behandlas i parlamenten kommer det att förstås finnas en variation bland åsikterna, säger Haavisto och tillägger att diskussionerna med Turkiet har varit goda.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (Socialdemokraterna) är inne på samma linje.

Ann Linde hänvisar till att Turkiets utrikesminister kommer till helgens informella Nato-utrikesministermöte i Berlin dit också Sverige och Finland bjudits in.

"Vi kommer då ha tillfälle att samtala med varandra om en eventuell svensk Nato-ansökan och jag hoppas att vi även fortsatt får positiva besked från alla de 30 Nato-länderna. Många av de 30 allierade har offentligt uttryckt mycket starkt stöd för Sverige och Finland", säger Linde i en skriftlig kommentar till TT.

Finsk Turkietexpert: Förhoppningsvis bara spelöppning

När president Sauli Niinsitö och statsminister Sanna Marin på torsdagsmorgonen meddelade att de är för ett Natomedlemskap koncentrerade sig de turkiska medierna främst på att beskriva hur Ryssland reagerat, säger Toni Alaranta som är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland och expert på Turkiet.

– Man kunde kanske känna på sig att det här inte kommer gå så lätt som man gett sken av. Turkiet försöker balansera mellan väst och Ryssland i Ukrainafrågan. Det har kommit flera kommentarer från den turkiska statsledningen som säger att man inte får eskalera situationen ytterligare.

Toni Alaranta är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland och expert på Turkiet. Han säger att Erdogans uttalade inte nödvändigtvis är riktat mot Finland och Sverige, utan mot större aktörer. Bild: Seppo Samuli/Lehtikuva

Främst handlar det enligt Alaranta om att Turkiet försöker utnyttja läget till sin fördel i ett sent skede i förhandlingarna.

Vilka möjligheter har Turkiet att utnyttja läget?

– Alla är vana vid att umgänget med Erdogan fungerar så här. Jag antar att det här är en öppning för förhandling när han meddelar att en finsk och svensk Natoanslutning är ett misstag han inte kan godkänna. Sen kan han godkänna ett medlemskap om Turkiet får tillräckligt av det man kräver.

Vad vill Turkiet ha?

– Främst har man talat om att väst stöder terroristiska organisationer och förhåller sig till dem på ett alltför milt sätt. Det gäller i första hand PKK men också Gülan-rörelsen, som terrorstämplats i Turkiet. Sveriges statsledning har varit kritisk till Turkiets operationer i Syrien och hur Turkiet försökt lösa frågan om kurderna med militära medel.

Bland Turkiets vildaste förväntningar räknar Alaranta upp att den turkiska delen av Cypern skulle erkännas. Ett mer realistiskt mål vore att de förbud mot vapenexport till Turkiet som sattes upp när landet köpte radarsystem från Ryssland, lättar eller tas bort helt. Till exempel har USA inte sålt jaktplan till Turkiet efter att Turkiet köpte ett ryskt luftförsvarssystem.

– I Finland och Sverige tänker man att uttalandet riktas mot oss. Men Finland och Sverige är ganska små aktörer ur Turkiets perspektiv. Det här budet går minst lika mycket till USA, Tyskland och Frankrike. Allt är en del av ett större politiskt spel som Finland och Sverige nu hamnar in i.

Kan Turkiet stoppa Finlands och Sveriges Natomedlemskap?

– I teorin är det möjligt. Nato kan bara godkänna om alla nuvarande medlemmar är eniga. Förhoppningsvis var det här en spelöppning utifrån vilken man sedan kan börja förhandla.

Hur mycket ligger Ryssland bakom utspelet?

– Det turkiska styret försöker se den stora bilden. Turkiets försvarsminister har nyligen sagt att man inte vill se Natos fartyg på Svarta havet, för att det ökar spänningarna ytterligare. Nu kanske tolkningen är att Finlands och Sveriges medlemskap ökar de internationella spänningarna ytterligare.

Utspelet har också en inrikespolitisk dimension.

– Delvis handlar det om att flytta uppmärksamheten från inflationen – som stigit med 70 procent – och från det att medborgarnas köpkraft rasat. Dessutom har hot mot väst funnits i Erdogans repertoar under lång tid.

Hur har Turkiets och Rysslands relation utvecklats sedan kriget inleddes den 24 februari?

– Jag ser inga stora förskjutningar. Turkiet har inte tagit tydliga steg mot väst utan fortsätter balansera.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning