Erdoğan spelar högt

Bild: Adem Altan

Spända relationer med USA och en snabbt sjunkande valuta pressar Turkiet ekonomiskt och politiskt.

En överhettad ekonomi och stora utländska valutalån har gett Turkiet en hög inflation och landets valuta har sjunkit rejält i värde, över 40 procent sedan årsskiftet. Dispyter med USA, framför allt kring en i Turkiet fängslad amerikansk pastor, har nu lett till att trycket på den turkiska ekonomin har ökat ytterligare.

Pastor Andrew Brunson greps 2016 och beskylldes för att ha medverkat i statskuppen mot Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Brunson är sannolikt oskyldig och bara ett försök från Erdoğans sida att få till stånd en byteshandel med USA så att Brunson skulle friges i utbyte mot att USA lämnar över Erdoğans ärkefiende, predikanten Fethullah Gülen, som befinner sig i USA.

USA:s president Donald Trump kräver frigivning av Brunson och har som påtryckningsmedel infört dubbla tullar på stål och aluminium från Turkiet. Det har förvärrat Turkiets ekonomiska läge. Trump har gjort klart att om pastorn inte frisläpps kommer han att vidta ytterligare ekonomiska åtgärder. Även USA:s återinförda sanktioner mot Iran inverkar negativt på Turkiets ekonomi.

Turkiet svarade i onsdags med att dubblera tullarna på import av bland annat amerikanska bilar, alkohol och tobak.

Turkiet och president Erdoğan är enligt honom själv givetvis oskyldiga till dagens ekonomiska kris. Han riktar skulden mot element utanför Turkiets gränser och smutskastning av den turkiska ekonomin och valutan på sociala medier.

Han säger nu att han själv ska ta i den krisdrabbade ekonomin och det bådar inte gott – för Turkiet. Han kan inte ekonomin och tror till exempel inte på marknadskrafter. Han har redan tidigare också hindrat turkiska centralbanken från att fatta självständiga beslut.

Den här typen av uttalanden i kombination med det pågående raset i turkisk ekonomi får säkert utländska investerare att dra öronen åt sig. De som redan är i Turkiet och även de som har planerat att göra investeringar i landet.

Erdoğan kan i högsta grad själv anses vara en stor orsak till det allvarliga läget.

Turkiets ekonomiska trångmål kommer knappast att leda till att Erdoğans politik ifrågasätts på hemmaplan. Den som gör det hamnar sannolikt i fängelse. Om läget ytterligare förvärras kommer däremot hela landet att drabbas och även utländska banker som har lånat ut stora summor till Turkiet. Bland dessa finns speciellt spanska banker som har stora krediter ute i Turkiet. En ekonomisk krasch i Turkiet kan ge farliga dominoeffekter.

Företagare uppmuntrades ta lån i utländsk valuta då räntorna var låga, men nu då den turkiska liran har rasat tornar amorteringsproblemen upp sig. Eftersom den turkiska staten gjorde samma sak för att finansiera Erdoğans enorma byggprojekt är lirans ras ett verkligt problem också för staten.

Erdoğan står för sin del på sig och vägrar visa någon vekhet. Han har bland annat sagt att han aldrig kommer att begära några nödlån från Internationella valutafonden IMF. Att erkänna en sådan svaghet skulle inte vara klädsamt för en auktoritär ledare. Dessutom skulle IMF i så fall kräva minskade offentliga utgifter, som inte heller passar in i Erdoğans planer.

De snabbt försämrade relationerna mellan Turkiet och USA har inte bara ekonomiska konsekvenser. Med två oberäkneliga presidenter kan ordväxlingen stundvis bli väldigt högljudd och odräglig. Huruvida det blir mer än det återstår att se.

Erdoğan har vänt sig mer än någonsin mot Ryssland, men det är väl mera en protest och markering mot USA. Att Turkiet skulle bryta med USA och Nato förefaller osannolikt. Turkiet har visserligen överraskande och till USA:s förtret köpt ett nytt luftvärnsförsvarssystem från Ryssland. Men Ryssland är långtifrån en fullgod ersättare som partner vare sig i fråga om ekonomi eller försvar och säkerhet och därmed inte heller ett seriöst alternativ.

Erdoğans debattartikel i New York Times nyligen om att Turkiet söker sig nya partner om inte USA högaktar Turkiets självständighet är säkert mera ett tomt hot.

Tommy Westerlund Ledarskribent

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33