Enkät visar vem som kan klara aktiveringsmodellen – de som har kontakter och bor i stan

Egna kontaktnät har varit det vanligaste sättet att lyckas få ihop sina arbetstimmar och undgår nedskärning i arbetslöshetspenningen. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

FFC frågade drygt 3 000 arbetslösa hur aktiveringsmodellen förlöpt det första året.

De flesta som lyckats aktivera sig och få ströjobb eller jobb har fått det via egna kontakter, medan ytterst få har fått det via arbetsförmedling. Skillnaderna mellan stad och landsbygd är också stor när det gäller chansen till sysselsättningstjänster, enligt FFC som låtit göra en enkät kring det första året som den så kallade aktiveringsmodellen varit i kraft.

Modellen innebär att man ska uppfylla villkor på ett antal timmar jobb eller sysselsättningsåtgärder för att inte dagpengen ska skäras ner.

Enkäten riktade sig till arbetslösa vid kassor som hör till FFC-anslutna branscher. Bland de drygt 3 000 svarande har en tredjedel lyckats uppfylla aktiveringsvillkoren under alla tidpunkter och ytterligare en femtedel delvis. En tredjedel har inte alls lyckats uppfylla aktiveringsvillkor, vilket lett till att dagpenningen skurits ner. En del kan inte svara.

Fackcentralen FFC har motsatt sig aktiveringsmodellen och många anslutna förbund höll politiska strejker och protester mot den då lagändringen planerades.

Ett argument hos FFC var att det straffar sådana som bor långt från sysselsättningstjänsterna eller som inte får jobb trots försök. Svårast att få jobb har det varit för dem som bara har grundskoleutbildning.

"Finns inte lämpliga jobb"

På frågan varför aktiveringsvillkoren inte uppfylldes svarade 54 procent att det inte funnits lämpliga lediga jobb, och 43 procent att de inte fått jobb trots att de sökt. Det har varit de två vanligaste orsakerna.

Det finns en skillnad mellan stad och landsbygd då det gäller möjligheten att få ihop arbetstimmar som krävs, men ännu mer markant är skillnaden då det gäller sysselsättningstjänster, till exempel kurser. Av dem som inte lyckades fylla villkoren på grund av brist på tjänster var bara en tiondel storstadsbor, över hälften från små kommuner eller landsbygden. I Norra Finland har det varit svårast.

Egna kontakter viktigast

FFC frågade också i sin enkät hur de som lyckats uppfylla arbetstimmarna hittade sina jobb. På första plats kommer egna kontaktnät: 32 procent hittade arbete den vägen och ytterligare 27 procent fick arbetstimmar hos en tidigare arbetsgivare. Bara 14 procent uppger sig ha hittat något genom att söka på nättjänster och 7 procent hittade jobb via arbets- och näringsbyråer.

De flesta som svarat förhåller sig negativt till aktiveringsmodellen, och upplever att det största problemet är att dagpengen skärs ner också då man försökt.

FFC:s projektledare Saana Siekkinen säger i ett pressmeddelande att de äldre arbetslösa känt sig utsatta.

– De som är över 55 år berättar att de inte får jobb eller tas med på inskolning för att arbetsgivarna ser dem som alltför gamla. För dem är aktiveringsmodellen bara en nedskärning i de ringa inkomsterna.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46