Enkät lovar rekordhögt valdeltagande bland unga

Bild: Mikko Stig/Lehtikuva

Statens ungdomsråd förutspår ett lysande valdeltagande bland unga i EU-valet nästa vecka, trots att valdeltagandet i förra EU-valet låg på bara tio procent.

I en färsk opinionsundersökning som Statens ungdomsråd låtit utföra uppger drygt 67 procent av de unga i åldern 18–29 att de kommer att rösta i valet till Europaparlamentet om en dryg vecka. Det är en strålande siffra på alla mätare: i senaste EU-val var valdeltagandet bland hela befolkningen knappt 40 procent och i åldersgruppen 18–24 år drygt 10 procent. Och i Europaparlamentets Eurobarometer från i vår uppger drygt 20 procent av de unga att de kommer att rösta i EU-valet.

I jämförelse med övriga EU ligger Finland risigt till – förra gången kom Finland nästlägst med ett valdeltagande på 10 procent bland de unga. Till exempel i Sverige röstade 66 procent, i Danmark 38 procent och i EU i snitt 28 procent av de unga.

Att uppge att man kommer att rösta är förstås inte detsamma som att verkligen göra det, men skillnaderna i de olika siffrorna är ändå slående.

Hur är andelen unga som uppger att de tänker rösta nu så hög?

– Det har jag också funderat på, talet är faktiskt högt. Vi har ställt en rak fråga – tänker du rösta – och då är det lätt att svara ja även om sannolikheten för att man röstar kanske inte är så hög ändå. Jag tror att de svarande nog har överskattat sitt röstande och siffran kommer knappast att realiseras helt och hållet, säger forskningsdirektör Tuomo Turja på Taloustutkimus, som utfört undersökningen på uppdrag av Statens ungdomsråd.

Att folk överskattar sitt valdeltagande i opinionsundersökningar är ingenting nytt.

– Det märks till exempel i frågan om vilket parti folk kommer att rösta på. Då hälften i enkäten uppger att de ännu inte vet kan det tyda på att det kanske ändå inte är så sannolikt att de röstar.

Dessutom: Att uppge att man inte röstar kan eventuellt kännas obekvämt.

– Visst, den socialt godkända normen är ju att man går och röstar, det kan kanske påverka svaren i någon mån.

Jämför man med Eurobarometerns drygt 20 procent som tänkt rösta är tidpunkten en naturlig orsak till att siffran stigit i den färska enkäten.

– Ju närmare valet vi kommer desto fler tänker att de ska rösta. På vårvintern har EU-valet knappast varit något som folk funderat på.

Turja tror också att riksdagsvalet för några veckor sedan gjort att folk är mer medvetna om att det gäller att rösta, och att informationskampanjer riktade till unga kan ha burit frukt.

Störst i enkäten bland de unga är De gröna, som stöds av 30 procent av de svarande.

Kan klimatfrågan ha gett de ungas valdeltagande och De gröna en skjuts?

– Det är möjligt, många unga utgår helt riktigt från att klimatfrågan angår i synnerhet dem, men man kan inte direkt dra någon slutsats om saken ur enkäten. Att De gröna är stora är i sig ingen överraskning, de har av hävd en yngre väljarkår, säger Turja.

Han vågar inte sia om ifall de goda siffrorna i enkäten ger utslag i valdeltagandet i slutändan – åtminstone inte förrän man vet hur många som förhandsröstar.

– Men man hoppas förstås att valdeltagandet blir så högt som möjligt.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46