Enighet nåddes om finskan i Nordiska rådet – frågan skjuts upp, men små förbättringar görs nu

Kompromiss. Hans Wallmark, Erkki Tuomioja, Silja Dögg Gunnarsdóttir och Juho Eerola berättade om lösningen i språkfrågan under Nordiska rådets session i Helsingfors. Bild: Antti Aimo-Koivisto

I elfte timmen föreslog presidiet att gjuta olja på vågorna i Nordiska rådet: Frågan om finska och isländska ska bli arbetsspråk i NR skjuts upp, och tills dess görs vissa förbättringar, lyder förslaget.

Den nya kompromissen fån presidiet presenterades av svenska ledamoten Hans Wallmark från den konservativa gruppen. Den går ut på att ta några steg framåt – i fortsättningen används också finska och isländska i protokoll och medlemsförslag – men språkens slutliga ställning ska lösas först 2018.

– Vi har tagit många steg framåt, säger Wallmark, men tillade att det vore synd att avsluta den 69:de sessionen i Helsingfors med en omröstning och oenighet om frågan.

Han avsåg risken för att köra över värdlandet Finland.

– Det är komplicerat, men vi löser det på fredliga sätt. Pragmatism är något vi gärna vill framhäva. Det är inte ett misslyckande utan en framgång, menade han och trodde att det finns "alla förutsättningar att nå enighet" i frågan nästa år.

– Det är vår gåva till ett hundraårsfirande Finland – tillsammans.

I motiveringen framhävdes att det är fråga om att vinna tid för att göra mer noggrann beredning av konsekvenser, kostnader och praktisk implementering.

Ärendet ska alltså beredas vidare till den 70:de sessionen i Oslo.

Juho Eerola (Sannf) var nöjd, och sade efter förslaget att han nu kan dra tillbaka sina reservationer och leva med kompromissen.

– På slutmetrarna drog man ett äss ur ärmen, sade Eerola och tillade att det blir viktigt att driva ärendet om fullvärdiga arbetsspråk vidare till nästa år.

Lösningen arbetades fram under veckan och ända fram till onsdagskvällen, då det diskuterades att den isländska delegationen inte skulle vara fulltaligt på plats. Det uppstod en enighet om att det inte skulle bli snyggt med en omröstning.

Hot om omröstning väckte agg

Simon Elo (Blå), som anlände från en utlandsresa direkt till sessionen på torsdag, ville däremot framkalla omröstning och föreslog att det ursprungliga förslaget om arbetsspråk ställs mot presidiets förslag om att förlänga processen.

– Är det här ett försök att bromsa det? sade Elo och föreslog omröstning.

Men Elos förslag fick back och hård kritik från salen för att "plötsligt anlända från Moçambique och röra om i soppan". Andra ledamöter över linjen ansåg att det enbart skulle vara till skada att mäta frågan i en omröstning nu, om man kan nå enighet om att fortsätta beredningen.

Isländska delegaterna Kolbeinn Óttarsson Proppé och Silja Dögg Gunnarsdóttir sade att man inte har något att förlora på att vänta ett år, och påminde om att den isländska delegationen inte var fulltalig.

– I går kväll räknade vi att det blir förlust då det fattas islänningar. Då ville man inte ha en situation där man totalt kör över en fråga som den här på Finlands 100-årsjubileum och i vårt eget riksdagshus, säger Juho Eerola som vädjade till Simon Elo att dra tillbaka sitt förslag, vilket Elo också gjorde.

Bakgrunden till turerna var förslaget om att finska och isländska ska bli fullvärdiga arbetsspråk inom Nordiska rådet. Alla finländska delegater stod bakom det över partigränserna.

Under presidiets förberedande session tidigare i höst blev det ändå ett kompromissförslag som vann, där åländska Britt Lundberg fällde den avgörande rösten. Kompromissförslaget skulle ha gett rätt till att lägga fram medlemsförslag och få protokoll på det egna språket, men inte till formella arbetsspråk. Det ledde ändå till bestörtning bland de finska och isländska delegaterna, och Erkki Tuomioja (SDP) lade in en reservation.

Erkki Tuomioja var nu nöjd med att finskans och isländskans ställning stärks.

– Det har det egentligen funnits enighet om hela tiden. Men frågan om de ska bli arbetsspråk kvarstår. Nu har vi ett år på oss att utreda allt vad det innebär, jag tror nämligen det finns en osäkerhet och många missförstånd kring det. Nästa år ska vi ha en klar uppfattning, säger Tuomioja.

Vad händer nu?

– Vi vet att frågan har en stor laddning särskilt i Finland och på Island, men också i de andra länderna tar vi den på stort allvar, säger Hans Wallmark som leder den svenska delegationen efter att avgörandet var klart.

Det som händer nu är att presidiet ska utreda "alla möjliga och omöjliga" konsekvenser av fler arbetsspråk, säger Wallmark och Erkki Tuomioja.

Det gäller juridik, byråkrati och ekonomi. För att klara av fler arbetsspråk måste man se på vilken personal som behövs och vad kostnaderna blir. Arbetsprocesserna för att få fram översättningar snabbare börjar man se över direkt, eftersom torsdagens beslut redan innebär möjlighet att lämna in förslag och få protokoll på finska och isländska.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning