Eniga ungdomspolitiker kräver snabba klimatbeslut: Orättvist då vi får leva med konsekvenserna

Hanna Markkanen och Frida Sigfrids är båda 25 år, de leder var sitt politiskt ungdomsförbund och de är aktiva i kommunalpolitiken. De säger att ungdomar får vara idealister, och att ungdomsförbunden är bättre än moderpartierna på att hitta lösningar över partigränserna. Bild: Cata Portin

Klimatfrågorna blir tuffa i budgetförhandlingarna. Om regeringspartiernas ungdomsförbund fick bestämma skulle klimatåtgärderna prioriteras högt. – Kanske är vi idealister, men klimatet är en generationsfråga, säger två av ordförandena.

De fem regeringspartiernas ungdomsförbund kräver i ett gemensamt ställningstagande att regeringens budgetuppgörelse tar beslut om utsläppsminskningar så att Finland ska kunna nå klimatneutralitet till 2035, i enlighet med regeringsprogrammet.

I regeringen kräver De gröna och Vänsterförbundet samma sak, enligt en överenskommelse i vårens budgetram. Statsminister Sanna Marin (SDP) och finansminister Annika Saarikko (C) har ändå sagt att vissa beslut kan skjutas upp då alla beredande strategipapper inte är klara.

De fem ungdomsförbunden säger att klimatbesluten behövs omedelbart i budgetuppgörelsen som förhandlas fram på tisdag och onsdag.

– Klimatkrisen är vår och kommande generationers största utmaning. Även om all beredning inte är klar har vi så mycket forskningsbaserad kunskap att besluten kan tas i budgetuppgörelsen, säger Hanna Markkanen som leder Centerungdomen.

– Vårt ställningstagande visar att det går att komma överens. Jag förstår att det är svårt, men de generationsöverskridande problemen är stora, säger Frida Sigfrids som leder Svensk Ungdom.

Svårt har det varit sedan regeringen tillträdde, i synnerhet i klimatfrågorna.

– Under hela regeringsperioden har vi sett motsättningar, ett ständigt käbblande mellan mitt eget parti och främst De gröna. Jag ogillar att man gör politik på det sättet. Problem ska lösas och åtgärdas tillsammans, säger Markkanen.

Regeringspartiernas ungdomsförbund betonar politikens möjligheter mer än moderpartierna.

– Ungdomsförbunden är bra på att finna likheter och vad vi har gemensamt. Genom att driva det framåt kan vi kanske påverka mer i våra moderpartier och i regeringen, säger Sigfrids.

– Kanske är vi för idealistiska, men för oss är det naturligt att söka gemensamma lösningar och samarbeta över partigränserna. Det har jag påtalat för våra riksdagsledamöter, säger Markkanen.

"Vågar drömma större"

Hanna Markkanen samtalar flitigt med Centerns riksdagsledamöter och får mycket respons på sin progressiva ståndpunkt i klimatfrågan.

– Det tycks alltid finnas en viss friktion mellan generationerna. Jag får ofta höra att fältet tycker si eller så, men riksdagsledamöterna är faktiskt opinionsbildare i en oerhörd maktposition. De skulle gärna få säga till fältet att de har satt vissa mål och då behövs åtgärder.

Ålder: 25.

Bor: I Kempele utanför Uleåborg.

Jobbar som: Ordförande för Centerungdomen till utgången av året.

Förtroendeuppdrag: Medlem i kommunfullmäktige i Kempele.

På fritiden: Joggar och cyklar.

Frida Sigfrids påpekar att ungdomspolitiker sällan har större politisk erfarenhet, på gott och ont.

– Vi kanske vågar drömma lite större och vara lite av idealister. Det är också ungdomarnas roll att sätta press på moderparti och regering. Därför är vi lösningsinriktade.

Hon säger att de politiker som tar beslut i dag inte nödvändigt ser konsekvenserna på sikt.

– Ungdomarna sitter inte vid de borden men får leva med konsekvenserna. Man tänker att kommande generationer ska lösa problemen, och det tycker vi är orättvist. Det är lättare att hejda klimatkrisen om vi vidtar åtgärder nu, säger Sigfrids.

– Vår generation har vuxit upp med klimatförändringen. Vi hörde om den redan i skolan men nu finns mer forskning och det talas mer om den. Vi ska leva längre här och därför betyder den mer för vår generation, säger Markkanen.

"Retar att Centern bromsar"

Finlands regeringsprogram har rönt internationell uppmärksamhet för målet om klimatneutralitet 2035, men också kritiserats för brist på åtgärder. Mer än halvvägs genom valperioden matchar åtgärderna inte på långt när målet.

– Forskning och fakta finns. Nu handlar det bara om politisk vilja för att ta de konkreta besluten, säger Frida Sigfrids.

Den viljan prövas i budgetförhandlingarna. Ungdomarna befarar att ekonomi och sysselsättning kör över klimatfrågorna. De protesterar och menar att allt hänger ihop – klimatåtgärder öppnar också nya marknader och arbetstillfällen.

Frida Sigfrids och Hanna Markkanen accepterar inte nedskärningar i forskning och vetenskap. – Utbildningen har alltid varit Finlands trumfkort. Skär man där syns det direkt. Med satsningar på forskning och innovationer kan Finland bli en föregångare inom klimatsmarta lösningar, säger Sigfrids. Bild: Cata Portin

Hanna Markkanen vill se budgetbeslut som främjar elektrifieringen av trafiken och bruket av biogas. Hon är också öppen för De grönas krav på att avgiftsbelägga röjning av nya torvmarker för att hejda jordbrukets klimatpåverkan. Regeringsprogrammet föreskriver visserligen att bönderna inte ska belastas med fler kostnader.

– Jag ser ändå inte varför mitt parti inte kunde omfatta förslaget. Det retar mig att Centern tycks bromsa på alla fyra. Centerungdomen anser att alla sektorer och branscher måste delta. Jordbruket utgör inget undantag, även om reformer som kan minska jordbrukets lönsamhet måste kompenseras, säger hon.

Markkanen anser att jordbruksreformer ska göras tillsammans med producenterna, och att politiken måste vara förutsägbar så att bönderna vet hur det lönar sig att investera. Samtidigt ligger det i böndernas intresse att hejda klimatförändringarna för att slå vakt om sina skördar.

– Producentorganisationen MTK hörs mest i debatten fastän det finns en otrolig mångfald av producenter, säger Markkanen.

SU vill se en snabb utfasning av stöd till odling på torvjordar.

– Tyvärr är frågan polariserad, men allt måste kunna diskuteras när utsläppen måste minska i alla sektorer, säger Sigfrids.

Hon vill se reformer som förnyar bilparken, men överlag, säger hon, måste klimataspekten beaktas i alla beslut från trafik och transport till matproduktion.

– Ingen ska utpekas som syndabock, men utsläppen måste ned i alla sektorer om regeringens mål ska kunna nås.

Långsiktigare politik

När HBL frågar varifrån pengarna ska tas för alla satsningar svarar Frida Sigfrids att politikens största problem är bristen på långsiktigt tänkande.

– Man fokuserar på den här regeringsperioden och det egna riksdagsmandatet. Jag önskar regeringen vågade ta fler beslut som kostar just nu, men som har goda effekter på sikt.

Sigfrids vill se konkreta och akuta åtgärder för att öka arbetskraftsinvandringen och höja sysselsättningen. De som kommer hit ska få hjälp med att ta sig in på arbetsmarknaden, exempelvis genom anonym rekrytering. Negativ inkomstskatt kunde bidra till högre sysselsättning.

– Vi behöver stora strukturella reformer. Vågar man satsa nu kommer mycket att betala igen sig på sikt. Psykisk ohälsa kostar samhället miljarder. Satsningar på terapigaranti och vårdtillgång skulle minska på kostnaderna och ge mer utrymme inom budgetramen.

Hanna Markkanen anser att det är skrämmande hur olika livsstilar kolliderar i klimatdebatten och slående hur lite folk lyckas förstå varandra och se saker ur andras perspektiv. – Vardagen ser väldigt olika ut i Kempele, i Lapska armen och i huvudstadsregionen, säger hon. Frida Sigfrids säger att allt måste kunna diskuteras, också den polariserade frågan om jordbrukets klimatpåverkan. Bild: Cata Portin

Hanna Markkanen kan tillåta en tuffare beskattning av fossila bränslen, men annars föredrar hon att göra kakan större.

– Klimatet går hand i hand med mål för ekonomin och sysselsättningen. Vi måste genast driva igenom åtgärder som gör att fler jobbar vilket ökar statens intäkter så att vi kan satsa på klimatåtgärder.

Är ni beredda att ta mer lån och öka statsskulden ytterligare?

– Vi ska hellre utnyttja EU:s alla stödpaket. Vi måste hitta fler sätt att investera de pengarna förnuftigt. Det är viktigt att vi återgår till budgetramen, det vinner också min generation på, säger Hanna Markkanen.

– Om man skuldsätter sig mer faller det på kommande generationer att betala igen. Det vore kanske en annan sak om man verkligen gick in för de långsiktiga lösningarna jag efterlyser, men tyvärr verkar de inte vara aktuella nu. Därför måste vi hålla oss inom ramen, säger Frida Sigfrids.

Ålder: 25.

Bor: I Borgå.

Jobbar som: Ordförande för Svensk Ungdom.

Förtroendeuppdrag: Medlem i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Borgå.

På fritiden: Tränade för maraton förut, borde ta upp det igen.

Hur skulle budgeten se ut om ni fick bestämma?

– Den skulle genuint följa principerna för hållbar utveckling. Alltför ofta betonas den ekonomiska hållbarheten på den ekologiska och den sociala hållbarhetens bekostnad. Det behövs mer balans, säger Markkanen.

– Den skulle bygga på mycket långsiktigare politik och beakta kommande generationer i högre grad. Statsskulden skulle diskuteras ur ett bredare perspektiv. Vi vill investera nu för att det ska betala igen sig i framtiden, säger Sigfrids.

Båda poängterar att folk måste må bra för att orka bära upp samhället.

– Det behövs satsningar på välbefinnande för att det ekonomiska pusslet ska falla på plats, säger Sigfrids.

– Det talas mycket om att sysselsätta folk, men först måste de ha en arbetsförmåga, inflikar Markkanen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning