Engelska sjukan

Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

I dag handlar engelska sjukan om bristande insikter i utbildningspolitikens konsekvenser.

Engelska sjukan var den folkliga benämningen på sjukdomen rakitis, som berodde på D-vitaminbrist. Numera får babyn D-vitamin från födseln, och därmed undgår barnet att skelettet deformeras. Men det finns en annan engelsk sjuka som sprids som en farsot runtom i Europa. Professor Rebecca Boden som forskat i den brittiska universitetsreformen säger att nedskärningarna i kombination med terminsavgifter fördärvade ett fungerande universitetssystem på ett par decennier. Trots det är det många länder i Europa och en del instanser också här i Finland som vill följa Storbritanniens exempel.

Ett av argumenten för att införa terminsavgifter är att högutbildade föräldrars barn tenderar att söka sig till universitet i större omfattning än lågutbildade föräldrars. Så är det också hos oss, även om tendensen är mindre markant än i många andra länder. Och då lyder frågan: varför skall mindre förmögna familjer betala förmögna ungas utbildning?

Frågan är relativt lätt att svara på. Hela vårt samhälle är uppbyggt enligt principen att vi fördelar kostnaderna – vi betalar skatt för att upprätthålla allmän och offentlig sjukvård för att inte bara vi själva utan alla som insjuknar ska få hjälp. Vi betalar för specialundervisning även om alla barn kanske inte behöver det. Vi betalar för upprätthållandet av nationalparker och skidspår, även om alla inte utnyttjar dem. Vi betalar för universitet och högskolor, eftersom vi alla behöver ett samhälle där det finns tillgång till läkare, domare, socialarbetare och lärare. Det handlar inte om att rika får studera gratis. Det handlar om att alla får studera gratis, och alla betalar för att det skall vara så.

Redan nu innebär studier på högskole- och universitetsnivå ofta att man har ett studielån att betala. Men om lånen blir stora kan det utgöra ett hinder för många att inleda studier på universitetsnivå, vilket professor Boden hävdar har skett i Storbritannien. Avgifterna inte bara cementerar utan också ökar skillnaderna mellan samhällsklasserna.

Så hur kommer det sig att bland annat Vesa Vihriälä på Etla hävdar att avgifterna inte har så stor betydelse för den sociala rörligheten? Argumentet beror på ett fel i det logiska resonemanget. Avsaknad av avgifter är en nödvändig, men inte en tillräcklig faktor för möjligheternas jämlikhet. För att stärka alla barns möjlighet att uppnå sin potential bör man börja redan inom dagvård, förskola och grundskola. Forskning visar att till exempel föräldrars behov av långvarigt utkomststöd har allvarliga konsekvenser för barns utveckling och försämrar deras framtidsutsikter. Detta kan hänga samman med att föräldrar som är nedtyngda av bekymmer inte har resurser att stöda sina barns skolgång. Dessa barn och unga bör därför få stöd och uppmuntran i sina utvecklingsmiljöer utanför hemmet, och föräldrarna stöd i sitt föräldraskap.

Engelska sjukan handlade förr om vitaminbrist. I dag handlar den om bristande insikter i utbildningspolitikens konsekvenser.

Mirjam Kalland professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39