Enad regeringsfront tror på klimatsatsningarna – men vill strida för vår vintersjöfart

Bäddat för regeringskris om klimatågärderna? Näringsminister Mika Lintilä (Centern), Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) tror ändå på samsyn. Bild: Mikko Stig/Lehtikuva

Regeringen ser EU-kommissionens förslag till lagpaket för klimatet som en globalt viktig satsning – och som en stor möjlighet för våra företag. Men vintersjöfartens lönsamhet och industrins tillgång till el väcker frågetecken.

Finland står bakom EU-kommissionens ambitiösa klimatmål, och målen ger samtidigt Finland ett gyllene läge att slå mynt av vårt kunnande inom till exempel bioenergi.

Ungefär så kan man väl karaktärisera grundbudskapet när miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna), Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) och näringsminister Mika Lintilä (Centern) på onsdagskvällen presenterade sin syn på EU-kommissionens klimatpaket "Fit for 55". Paketets mål är att minska EU:s växthusgasutsläpp med 55 procent fram till 2030 jämfört med läget 1990.

Mikkonen refererade till rapporterna om rekordhetta i Nordamerika och sade att den här sommaren har visat att klimatkrisen redan är här. Att EU nu går in för en kraftig minskning av användande av fossila bränslen är mycket betydelsefullt även globalt.

–  Att det här paketet har tagits fram på bara 1,5 år mitt under coronakrisen är betydande, konstaterade Mikkonen.

– Det här är startskottet för några år av intensivt förhandlande.

Mikkonen: Sänkorna inte så dramatiska

Europaminister Tytti Tuppurainen räknade upp hur Finland spelat en aktiv roll i EU:s klimatpolitik även tidigare. Finland har bland annat betonat vikten av systemet med utsläppsrätter, men Finland har också en historia av att påpeka nationella särdrag.

Nu blir det bland annat viktigt att för resten av EU förklara hur viktig sjöfarten och inte minst vintersjöfarten är för Finland, konstaterade ministrarna. Vintersjöfarten ger högre utsläpp, och sjöfartens kostnader skulle öka enligt EU-kommissionens förslag.

EU:s klimatmål för skogsbruket och skogarnas kolsänkor har också väckt farhågor i Finland. En del oroar sig för skogsbrukets framtid.

– Finland har redan gjort ytterst stora satsningar på kolsänkorna, påpekade Tuppurainen. Vi är en föregångare för andra länder, men våra stora sänkor ska inte ge andra länder en chans att åka gratis på vår bekostnad.

Här replikerade Krista Mikkonen med att farhågorna om fripassagerare är obefogade. Dessutom, sade hon, är klimatpaketets mål för kolsänkorna inte särskilt långt från våra egna nationella målsättningar, eller från sänkornas storlek för tio år sedan.

Lintilä mest fundersam

Den som andades mest oro var Mika Lintilä. Han ser visserligen stora möjligheter för den finländska expertisen inom branscher som bioenergi och cirkulär ekonomi, men han betonar att industrin behöver tryggad tillgång på el till ett överkomligt pris.

–  Vi når klimatmålen med hjälp av teknologi, inte genom att göra människors liv asketiska, sade Lintilä.

Han beskriver kommissionens klimatmål som ett enormt paket med stor påverkan på samhället.

–  Det måste skapas en fungerande helhet av paketet. Det är också viktigt att medborgarna upplever det som rättvist.

Lintilä nämner bland annat de långa avstånden i Finland, och hur beroende vi är av transportsektorn och trafiken.

Han uttryckte även en oro för att klimatsatsningarna blir ett lapptäcke med en dyr byråkrati runt sig.

– Systemet måste också vara förutsägbart så att företagen ska våga göra nya satsningar.

Får inte urvattnas

De tre ministrarna förenas dock i en tro att Sanna Marins regering ska nå en samsyn i vilka frågor Finland ska driva när förhandlingarna om ett förverkligande av lagpaketet i EU inleds.

– Om man föreslår lättnader måste man samtidigt föreslå någon ersättande åtgärd, så att inte helheten urvattnas, sade Krista Mikkonen.

Läs också:

Greta Thunberg om klimatpaket: "Vi är kanske minst sämst"

Så ser EU:s klimatpaket ut – bensinstopp och tullar ska mer än halvera utsläppen

Kreml: Klimatförändringar bakom skogsbränder

Det totala utsläppstaket sänks. Flygtrafikens gratis utsläppsrätter monteras stegvis ner. Sjöfarten inkluderas i utsläppshandeln. Ett eget system skapas för utsläppshandel för byggnader och trafik.

Ländernas inkomster från utsläppshandel ska återinvesteras i klimat- och energiprojekt. En del av inkomsterna från systemet för byggnader och trafik ska gå till att mildra negativa effekter som systemet kan ha på exempelvis vissa hushåll och småföretag.

Länderna får strängare utsläppsgränser för byggnader, trafik, inhemsk sjöfart, jordbruk, sophantering och småindustri som utgår från respektive lands utgångsläge.

Uppskruvade mål för klimatsänkor. Markanvändningen samt jord- och skogsbruket ska vara klimatneutrala år 2035. Naturens mångfald ska värnas och tre miljarder träd planteras i EU fram till år 2030.

40 procent av energin i EU ska produceras med förnybara källor senast år 2030. Hållbarhetskraven på bioenergi skärps.

Energiförbrukningen ska minska och byggnader bli mera energieffektiva genom renovering.

Ny bilar ska vara utsläppsfria år 2035. Länderna ska se till att laddstationer för elbilar finns med 60 kilometers mellanrum.

Stora hamnar och flygplatser ska erbjuda så kallad ren el. Flygbränslet i EU ska bli miljövänligare.

Skatterna på energi ska synkroniseras med klimatpolitiken så att de stöder renare energi.

En tull införs för import av vissa utsläppsintensiva varor till EU.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning