En vändpunkt?

Bild: Ksf Media

Sagan om Guggenheim är som en tv-serie: det kommer hela tiden nya säsonger, men alla bygger ungefär på samma dramaturgi.

En entusiastisk grupp Guggenheim-riddare presenterar information som ska ställa bygget i en ny och ljusare dager, supportrarna applåderar, belackarna buar och politikerna ger, efter några piruetter, bakläxa. En period av tystnad följer, de som är måttligt intresserade glömmer bort hela saken, men bakom kulisserna förbereds nästa framstöt. Och så en dag hittar triggerordet "Guggenheim" åter in i rubrikerna.

Det kan säkert fortsätta så här i åratal. Eller har tv-serien kommit till en avgörande vändpunkt nu i november 2016?

Den nya kostnadsberäkningen utlovar drygt 66 miljoner euro i privat finansiering. Det är absolut mer än väntat, men Helsingfors stads andel av byggkostnaderna är fortfarande hög, upp till 80 miljoner euro. Stadsstyrelsen ska ta ställning till den nya projektplanen på måndag, men fattar knappast något definitivt beslut. Stadspolitikerna bör i alla fall fortsättningsvis betrakta projektet som en potentiell investering i den turismnäring som med draghjälp av museet kan generera framtida skatteintäkter. Om det bara skulle handla om att ge stadens konstliv en vitamininjektion går det att föreställa sig massvis med vettigare sätt att använda de 80 miljonerna, så ur det perspektivet är den privata Guggenheimfinansieringen fortfarande alltför låg.

En annan sak är att både medborgare och politiker gör gott i att hysa en viss misstänksamhet mot själva kostnadskalkylen. Av färsk erfarenhet vet vi, i synnerhet i Helsingfors, att stora byggprojekt av det här slaget ofta blir dyrare än planerat. Är det helt säkert att skattebetalarna slipper extranotor om något inte går som på Strömsö?

Fredrik Sonck Kulturchef

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33