En ursäkt räcker inte – nu väntar samerna på upprättelse

Många likställer Sápmi och Lappland, vilket är ett olyckligt misstag, menar Petra Laiti. Hon hoppas att man snabbt lär sig skilja mellan de två olika geografiska och kulturella områdena. Bild: Catariina Salo/SPT

Det är tidskrävande och tungt att ständigt fungera som lärare för den finländska allmänheten. All information finns där ute, läs på och utbilda dig själv om samerna, säger Petra Laiti.

Samerna, Europeiska unionens enda ursprungsbefolkning, är vana vid att vänta. De har inte bara väntat igenom långa och mörka vintrar utan också på både upprättelse och ursäkter. Samerna blev länge utsatta för förtryck efter att Sápmi, samernas landområde som sträcker sig över norra Finland, Sverige och Norge, koloniserades.

I början av 1900-talet både erbjöds och tvingades samer att resa runt Europa för att visas upp i djurparker och cirkusar och så sent som på 1970-talet gjordes det fortfarande rasbiologiska undersökningar på samer. Samiska barn skickades under en lång tid till internatskolor där en förfinskning skedde genom att samespråken och samekulturen helt lyste med sin frånvaro.

Nu finns det möjlighet till upprättelse för alla de orätter som samerna fått utstå. I flera decennier har man i Finland pratat om en sannings- och försoningskommission (se faktaruta) som ska utreda det historiska förtrycket av samerna. Men det förekommer en stor rädsla bland samerna.

– Mest rädd är man nog för att få en ursäkt – men inget annat.

Det säger Petra Laiti, tidigare sameaktivist och nuvarande politisk assistent till inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna).

Ålder: 24.

Aktuell: Tidigare sameaktivist som nu är politisk assistent för inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna). Programvärd i Svenska Yles podcast Sällskapet, som diskuterar olika aktuella kultur- och samhällsfenomen. Podden hittas via Yle Arenan. Kolumnisti I HBL:

Sommarplaner: Färdigställa sin magistersavhandling och åka på cykeltur till Åland. "Jag har aldrig varit där, jag vill uppleva skärgården."

Äter helst: Sushi både sommar och vinter.

Streamingtips: Gillar att följa så kallad slow tv, långsam tv. WWF:s livesändning av saimenvikare, Norppa live, är en favorit.

Läser i sommar: PD James deckare Death comes to Pemberley, som är en så kallad fan fiction-fortsättning till Jane Austens klassikerroman Stolthet och fördom.

Dold talang: Kan imitera en perfekt amerikansk cowboy-accent.

– Sametinget har nu publicerat sin lista på medlemsförslag till sanningskommissionen så saken har blivit väldigt konkret; nu händer det.

Laiti säger att hela kommissionen väcker motstridiga känslor. Själv har hon alltid talat för en sanningskommission men förstår också de trauman som äldre generationer kommer att behöva återuppleva i och med att kommissionen inleder processen.

Hon säger att samerna är vana med att saker inte faller dem i händerna och att många har svårt att lita på finska staten. Samtidigt kommer man aldrig att vara mer redo att börja nysta i historien än man är nu.

– Det borde också föras en diskussion inom det finska samhället kring de här frågorna. Att samerna inte litar på finländare borde ses som en reflektion av vad Finland gjort mot samerna.

Från aktivism till politik

Petra Laiti föddes i Sápmi på 1990-talet i en familj med samiska, finsk- och svenskspråkiga rötter. Sina första år bodde hon i födelsetrakterna innan familjen på grund av jobb flyttade. Efter en tur till Malmö i Sverige där Laiti gick i första och andra klass, flyttade familjen till Tammerfors. Laitis modersmål är nordsamiska men hon pratar finska och svenska flytande.

– Fast vi inte pratar svenska hemma så har jag alltid hört det hos den icke-samiska delen av släkten.

Efter tredje till sjätte klass i Svenska samskolan i Tammerfors bytte Laiti till en finskspråkig skola. Hon tog också studenten vid ett finskt gymnasium. Nu är hon tillbaka i den svenska sfären med ledarskapsstudier på Hanken där hon skriver sin pro gradu-avhandling.

– Jag tänkte alltid att studier på svenska var ett klart alternativ för mig. Att det blev Hanken var en slump, men jag märkte att jag intresserade mig för ämnena.

Under studietiden i Helsingfors klarnade det för Laiti att hon vill jobba för samernas rättigheter. Under sin tid som ordförande för Sameungas förbund (Suoma Sámi Nuorat) och när hon var vice ordförande för Finlands studentkårers förbund fick hon lära sig hur lobbning fungerar. Nu när hon är anställd som politisk assistent för den Gröna riksdagsgruppen säger hon att jobbet i hög grad går ut på samma saker som den aktivism hon tidigare förde.

Hon ser ingen paradox i att ha gått från aktivist till politiskt anställd.

– Jag ser det som en naturlig utveckling. Det är så lätt att kategorisera aktivism som det som syns utåt, för mig har det bara varit en del av det.

För Laiti har aktivismen varit mycket annat än att delta i manifestationer eller ge intervjuer, det har handlat om att jobba bakom de officiella kulisserna. Hon säger att hon under sin aktivisttid inte såg sig som någon som kräver snabba förändringar eller som en underdog. I stället ville hon bidra med den information hon satt på för att hjälpa beslutsfattarna i sina arbeten.

– Faktum är att det jag gör har förändrats fruktansvärt lite.

Många fick höra om Laiti när hon aktivt började skriva om samernas rättigheter på Twitter. I sina profiler på sociala medier kallar hon sig för jourhavande same, som säkert fortsättningsvis bär ett uns av sanning.

Många personer som hör till minoritetsgrupper är tvungna att fungera som förespråkare och informationskällor för hela sin minoritetsgrupp. Laiti har i många intervjuer sagt att det är tröttsamt när människor använder henne som samelexikon. Det finns paralleller till Black lives matter-rörelsen där allmänheten uppmanas läsa på om antirasism och de svartas historia.

Petra Laitis modersmål är nordsamiska men hon pratar också finska och svenska flytande. Bild: Catariina Salo/SPT

Under våren har Petra Laiti startat ett nytt projekt, ett projekt som hon vill göra endast för att ha roligt. Det handlar om Svenska Yles podcast Sällskapet. I poddserien bjuder programvärden Kia Svaetichin in åtta gästprogramledare för att prata om olika aktuella kultur- och samhällsfenomen.

– Jag ville göra något som var enbart positivt för mig själv, där jag kan prata om saker som intresserar mig – och inte enbart om samer.

Laiti skriver också kolumner i Hufvudstadsbladet. Hon säger att den plattformen visste hon att hon ville använda till att prata om samefrågor.

– Det finns en skillnad mellan att göra saker för att åstadkomma något och att göra saker som man helt enkelt vill göra. Podden är något jag verkligen vill göra och jag hoppas det hörs att vi har roligt, för det har vi verkligen.

Sällskapets gästprogramledare är Andrea Reuter, Kasper Strömman, Elmer Bäck, Ellen Strömberg, Petra Laiti, Peter Al Fakir, Maria Ahonen och Tuuli Heinonen. Podden hittas via Yle Arenan.

– Det är inte direkt jämförbart, men de svarta säger att all info finns där ute, gå och lär er! Jag känner likadant, information om samer har funnits i åratal. Vi har utbildat oss och skrivit avhandlingar och böcker, vi har egna medier och all kunskap finns redan.

Laiti säger att personer som inte är samer omöjligt kan förstå på hur bred front det frågas om hur det är att vara same.

Det som jag tror går framför allt annat är respekt. Med det menar jag helt enkelt att man skulle börja respektera samefolket och deras område som det är, alltså ett eget kulturellt område.

– Det är allt från ens egna lärare till terapeuter till bilskolelärare. I varje samhällsskikt frågar någon och som same känner man press att svara och berätta.

Visa respekt för samernas områden

Men tillbaka till sanningskommissionen och finländarnas attityder mot samer. Vad tycker Laiti att vi finländare ska göra i förhållande till Europas enda ursprungsbefolkning, samerna?

– Det finns både små detaljer och stora allmänna saker. Det som jag tror går framför allt annat är respekt. Med det menar jag helt enkelt att man skulle börja respektera samefolket och deras område som det är, alltså ett eget kulturellt område.

Hon tror inte på en självständighetstanke, men tycker det är viktigt att sluta tänka på Sápmi och Lappland som samma sak.

Det finns ingen sittande politiker i den finska riksdagen som är same, samtidigt som Åland har ett eget mandat. För tillfället lyssnar man på politiker från Lapplands valkrets som dikterar vad hela Lappland behöver som område.

En sanningskommission eller försoningskommission är en statlig organisation som tillsätts för att utreda historiskt förtryck och oegentligheter.

Efter apartheidens avskaffning i Sydafrika ledde ärkebiskop Desmond Tutu en sanningskommission där personer som ansåg sig ha blivit utsatta för våld kunde tala ut.

I Norge har man inrättat en sannings- och försoningskommission för att granska statens behandling av samer och kväner.

En sannings- och försoningskommission har planerats länge i Finland. I statsbudgeten 2019 har det reserverats ett anslag på 1,5 miljoner euro för främjande av processen.

Syftet med sannings- och försoningsprocessen är att identifiera och bedöma diskriminering både i det förflutna och i dag, vilket inkluderar statens assimilationspolitik och kränkningar av samernas rättigheter.

Avsikten är också att finska staten ska bära sitt ansvar och tillsammans med sametinget, skolternas byastämma och andra samiska aktörer främja tillgodoseendet av samernas rättigheter i Finland.

– Det är den finska beslutsfattarstrukturen som bestämmer, och samerna finns de facto väldigt långt ifrån den. Tills det blir en långvarig förändring i hur finländare förhåller sig till Sápmi, till skillnad från Lappland, så behöver vi en samhällelig diskussion om vem som ska bestämma över de här områdena.

Laiti säger att jämförelsen mellan Åland och Sápmi ibland kommer upp till diskussion och att man ofta förhåller sig till den som en gammal, populistisk idé.

– Det är synd för det är en idé som borde utvecklas. Man borde fråga sig varför samerna inte är representerade i riksdagen och likaså på många andra ställen. Vi säger ju i Finland att man måste skydda minoritetsspråk och områden, då är frågan varför vi inte gjort det i fråga om samerna redan i flera decennier?

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning