En timme med tåg till centrum av Tallinn – då lever drömmen

I dag presenteras nya siffror om lönsamheten med en tunnel mellan Helsingfors och Tallinn.

Den största trafikinvesteringen i regionen på hundra år. Så beskrivs järnvägstunneln som förenar huvudstäderna i Estland och Finland.

Man ska undvika superlativ i nyhetstexter men vem jag än talar med så sägs potentialen vara enorm.

Den dag tunneln öppnar ökar marknaden som Helsingfors och Tallinn bildar med sina 1,2 miljoner invånare genast med uppemot 30 procent. Det ska jämföras med en normal årlig tillväxt på 1,5 procent. Med tiden blir summorna spännande. Det kostar mellan 10 och 20 miljarder att bygga tunneln men efter några årtionden, kanske tre eller fyra, märker vi att pengarna kommer tillbaka och summan är 40–60 miljarder euro. Och det är världsunikt. Förutsättningen är att tåget under havet verkligen byggs för pendlare mellan centrumen i städerna, säger en sakkunnig som HBL talat med. Restiden får sammantaget inte överstiga en timme. Det är då som att åka kollektivt från Kvarnbäcken i östra Helsingfors till västra Esbo.

– Om tunneln byggs på rätt sätt blir det plötsligt liksom trettio procent mera av allt i området, säger experten.

Och det enda som behöver byggas är en tunnel med spår i. Från centrum till centrum.

De utsikterna intresserar nog finansiärer även i Kina.

I sämsta fall är Tallinntunneln en skitdyr lösning på trafikstockningarna vid Sandvikskajen, i Gräsviken och på Busholmen – beslutsfattarnas, byggfirmornas och konsulternas våta dröm. Västra hamnen utvidgades men in- och utfartsvägarna är som från 1970-talet "för det saknas pengar" till fiffigare trafiklösningar.

Bild: Ksf Media

Enligt den aktuella EU-finansierade utredningen som presenteras i dag ser järnvägsförbindelsen djupt under Finska viken ut att vara en förbindelse mellan två flygplatser utanför city som inte förenar lokaltåget i huvudstadsregionen med nätverket i Tallinn. Tunneln byggs främst för godstrafik och snabbtåg som kopplar samman Lappland med nya Rail Baltica. Är det lönsamt? Tunnelns driftskostnader beräknas vara mellan 50 och 60 miljoner euro om året, vilket kan jämföras med kostnaderna för kollektivtrafiken i Esbo innan metrostarten som var 56 miljoner euro.

HBL har skrivit om tunneln till Tallinn i februari 2015, januari 2016 och november 2017. Bild: HBL

Som HBL berättat är investeraren och idésprutan Peter Vesterbacka en av dem som tror på Tallinntunneln. Han vill börja bygga redan nästa år och klart ska det vara om mindre än tio år. Vesterbacka säger att han inte konkurrerar med de planer som toppolitiker och tjänstemän presenterar och diskuterar i Tallinn i dag. "Det finns inte två olika projekt", säger han. Åtminstone pengarna är en gemensam nämnare, money talks.

FAKTA

FinEst Link-projektet

Nylands förbund jämte partner utreder med hjälp av EU-finansiering vilka möjligheter det finns att bygga en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn.

Helsingfors och Tallinn bildar tillsammans ett ekonomiskt område med ungefär en och en halv miljon invånare. För att det ska vara möjligt att utnyttja områdets fulla potential krävs smidigare och snabbare reseförbindelser mellan städerna. Om järnvägsförbindelsen förverkligas skulle resan mellan huvudstäderna ta endast en halv timme. Tunneln skulle vara ungefär 90 kilometer lång, vilket innebär att den skulle vara världens längsta tunnel under vatten.

Tunnelförbindelsen skulle också medföra nya möjligheter att utveckla godstrafiken och öka konkurrenskraften på hela influensområdet.

Den preliminära undersökningen som blev klar i början av 2015 visar att tunnelprojektet kunde vara ekonomiskt lönsamt. Kostnaderna för byggnadsprojektet och trafikarrangemangen beräknas ligga mellan 9 och 13 miljarder euro. Det är möjligt att täcka kostnaderna om minst 40 procent av kostnaderna finansieras med offentliga medel.

Tunneln kunde börja byggas efter år 2025, och i så fall kunde förbindelsen tas i bruk på 2030-talet.

Finland och Estland undertecknade i januari 2016 ett samarbetsavtal på ministernivå om att påskynda järnvägstunneln.

Källa: Nylands förbund och FinEst Link-projektet

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46