En studentexamen kan ge flera studieplatser

Studentexamen har blivit mer avgörande för fortsatta studier. Tanken är att de som börjar i gymnasiet kan gå in och titta hur olika högskolor ger poäng för olika ämnen i studentexamen. Poängen ska inte variera från år till år. Bild: Oskar Skogberg/HBL-arkiv

Alla vill inte studera medicin eller juridik. Då är det viktigt att förstå hur betygsantagningen till högskolorna fungerar – helst i god tid.

Betygsantagning har i stor utsträckning ersatt inträdesproven till högskolorna. Det här är en stor förändring som fått en hel del kritik, senast av Victor Dahlberg i en insändare i HBL. " Nu måste 15-åringar redan ha sin framtid planerad för att veta vilka ämnen som ska skrivas", skriver han.

Carita Ekholm är studiehandledare vid Brändö gymnasium i Helsingfors. Hon utgår från att de studerande senast i början av det andra gymnasieåret behöver inse vad de är intresserade av och ta reda på vad som krävs för studier inom området.

– Vissa väljer att förlänga gymnasietiden om de märker att de borde ha läst vissa ämnen, säger hon om det nya fokuset på betygsantagning.

Reformen är ett par år gammal. Det innebär att undantagen och arrangemangen på grund av coronapandemin på många sätt har överskuggat den stora förskjutningen från inträdesprov till prestation i studentexamen.

I offentligheten har betoningen på vitsordet i matematik, och i synnerhet lång matematik, väckt mest uppmärksamhet.

Olika poängsättning

Betygsantagningen går ut på att högskolorna har fastställt poäng för prestationen i olika studentprov. För att räkna ihop poängen till Hanken räknas vissa prov, för att till exempel studera geografi vid Helsingfors universitet räknas andra. Gemensamt för många utbildningar är att ett högt vitsord i lång matematik ger mycket poäng.

För dem som vill komma in på de mest eftertraktade utbildningarna med betyg gäller det i flesta fall att ha L i lång matematik och ofta även i fysik och modersmål. Med L i lång matematik har man många möjligheter, det går att ta emot flera studieplatser utan inträdesförhör bara det inte sker samma termin.

Både Carita Ekholm och Merja Väistö, specialsakkunnig på Undervisningsstyrelsen, tonar ner matematikens betydelse.

– Vi studiehandledare försöker säga att man kan komma in utan lång matematik. Det finns fortfarande inträdesförhör. Och det man väljer bort för att läsa lång matematik kan minska chanserna att bli antagen, säger Ekholm.

Merja Väistö tycker att det är viktigt att komma ihåg att det är de höga studentvitsorden i lång matematik som ger många poäng. Krasst sagt, om man inte får bra betyg och saknar brinnande intresse för matematik kan man överväga om det är värt att satsa så mycket tid på matematik.

– Man brukar lyckas bäst om man studerar det man gillar. Då brukar man få bra betyg, säger Väistö.

Finns det något bäst före-datum på studentexamen, kan man till exempel söka in med en examen från 1900-talet, Merja Väistö?

– För studentexamen och ansökan till högskolor finns det ingen datumgräns, men enskilda ämnen kan vara föråldrade.

Till exempel Axel Ackermann kom in vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet med sitt studentbetyg. Året efter använde han samma betyg när han sökte till Aalto-universitetet för att studera produktionsekonomi.

Merja Väistö säger att det gäller att bekanta sig noga med högskolornas krav om man tänker sig dubbel studieplats och inte vill läsa till inträdesförhör. Högskolorna kan ha olika regler för betygsantagning till den första utbildningen, så att de som inte har en studieplats prioriteras.

– Om det finns tio platser för betygsantagning kan till exempel åtta vara vikta för dem som inte har en studieplats sedan tidigare.

Väistö känner inte till att det skulle vara speciellt vanligt med studerande som har flera studieplatser. Tvärtom har reformen snarare lett till en diskussion om att det har blivit svårare för dem som inser att de vill studera något annat.

Studiebesök föll bort

Victor Dahlbergs fråga om hur en 15-åring ska göra rätt val är speciellt aktuell just nu. Pandemin har påverkat studiehandledarnas möjligheter att till exempel ordna studiebesök på högskolor.

– I höstas ordnades det en högskoledag, då de studerande kunde se videosnuttar från olika högskolor. Vi har också bjudit in före detta studerande som berättat om sina studier per video, säger Carita Ekholm.

Brändös abiturienter har gjort ett studiebesök på Åbo Akademi.

– Men i övrigt har de inte kunnat se högskolorna med egna ögon och bekanta sig med atmosfären.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning