En ny pusselbit i vår glashistoria

Glasmåleriet blev kännetecknande för Köklaks glasbruk under kriget. Bland annat om det kan man läsa i boken En tid av glas. Bilden av glasmålarna är från 1948. Bild: Mauno Mannelin

En tid av glas heter en ny bok om verksamheten på Köklaks glasbruk under åren 1923-52. Boken vägleder alla antik- och designintresserade med en faktaspäckad och väldokumenterad presentation av Esbo-fabrikens historia.

Lasin aika – En tid av glas – A time for glass

Pirkko Sillanpää, Ilkka Kuhanen, Kaisa Koivisto

Esbo stadsmuseum 2017

En tid av glas hann inte ges ut i samband med utställningen med samma namn som pågick på Esbo stadsmuseum fram till och med september 2017. Men man måste förlåta dröjsmålet. Boken är välgjord, informativ och hjälper den glasintresserade att känna igen Köklaks-produkterna. Den ger också information om formgivarna och innehåller en mycket förtjänstfull föremålsförteckning, med tydliga bilder samt en glasordlista.

Museidirektör Timo Tuomi säger i sitt förord att "grundtanken bakom museiverksamhet är att dokumentera, forska i och presentera den materiella och immateriella historian … med hjälp av föremål tolkas hela tidsperioder och fenomen på ett allt mångsidigare sätt och historieforskningens förunderliga paradigmer påverkar museisamlingarnas bevisvärde".

Hans ord låter som ljuv musik i öronen på den som är intresserad av föremål. Stora delar av konsthantverket från 1900-talet är odokumenterat, vilket är olyckligt. Man borde omgående åtgärda detta så länge det finns personer som varit med om planering, produktion och marknadsföring av konsthantverk. Konstprodukterna är grundvalarna och bevisföringen för den materiella historian – och påverkar tolkningen av den immateriella.

Därför ska Esbo stadsmuseum med arbetsgruppen Maarit Henttonen, Jaana Laamanen, Pirkko Sillanpää, Leena Sipponen, Virpi Talja och Timo Tuomi ha en eloge för ett värdefullt jobb. Även Finlands främsta glasexpert Kaisa Koivisto från Finlands glasmuseum har ställt sitt kunnande till förfogande, och olika forskare har målmedvetet samlat in material sedan 1970-talet. Man har intervjuat glasbrukets tidigare anställda och lokalbefolkning samt gått igenom fabrikens historia. På så sätt är boken inte enbart en beskrivning av Köklax glasbruk utan också en del av forskningen kring glastillverkningens historia.

Problem i början

Köklaks glasbruk grundades år 1923 av ingenjör Claës Oscar Norstedt (1870-1952) som var uppvuxen i glasbruksmiljö och härstammade från en familj med anor i Liljedahls glasbruk i Värmland och Johannislund i Finland. Kopplingar fanns även till Köningsteds glasbruk i Helsingfors, Notsjö och Karhula glasbruk.

Den unga Norstedt gjorde studieresor utomlands och satte sig väl in i glastillverkningsmetoder. Hans far Anders var ägare av Iittala glasbruk och då Claës ärvde sin far fick han två tredjedelar av brukets aktier och blev därmed direktör för Iittala. 1917 sålde han sin andel till A. Ahlström Oy, men ville ändå fortsätta arbeta inom glasindustrin och började leta efter ny ort med tillgång till virke för verksamheten. Claës Norstedt hittade ett område i Köklaks, där det nedlagda Åminne tegelbruk verkat.

I början hade fabriken stora produktionsmässiga och ekonomiska problem. Dessutom slukade en förlorad rättegång stora summor. Norstedt var året 1927 tvungen att sälja aktiemajoriteten till Oy Riihimäki, men han fortsatte att arbeta för fabriken fram till 1933.

Till en början producerade fabriken flera olika artiklar såsom hushållsglas, pressglas, slipad kristall, apoteksglas och emaljerade blomvaser. När bruket blev dotterbolag under Riihimäki förändrades produktionen till att omfatta armaturglas och senare inleddes även tillverkning av konstglas. Samtidigt minskade tillverkningen av pressglas, för att senare upphöra helt.

Armaturer

Fabrikens historia illustreras med tidigare opublicerade bilder. Dessutom förklaras arbetet i verkstaden, de olika arbetsmomenten och till och med klädseln och personalens fritidssysselsättningar.

För den som är intresserad av finländsk design och särskilt designarmaturer ger boken en inblick i planerings- och tillverkningsprocessen. Boken redogör hur Köklaks blev den viktigaste producenten av glaskupor till armaturer. 1933 blev Taito Oy kund till Köklaks, redan 1936 var nästan hälften av produktionen glas för armaturer och därpå följande år brukets främsta produktgrupp. Utveckling påskyndades av att elnäten byggdes ut, såväl i städer som på landsbygden.

Successivt behövdes det allt mer belysning och framtiden såg ljus ut för branschen. Köklaks var först med att producera svårtillverkat opalglas. Paavo Tynell på Taito Oy fäste mycket uppmärksamhet vid ljusets färg i sina armaturer och påverkade den vägen produktionen. Han var ett centralt namn inom den finländska belysningsarmaturdesignen och han samarbetade med våra topparkitekter och formgivare i olika byggnadsprojekt.

Samarbete

Med kriget förändrades tillvaron på fabriken drastiskt . Råvarubristen gjorde att glasmassan inte höll en jämn kvalitet och ojämnheterna gömdes under en dekor av emaljfärg. I stället blev måleriet kännetecknande för fabriken på 1940-talet. Bland andra Kylikki Salmenhaara ritade modeller och undervisade arbetarna i glasmålning. Fabriken anställde ett flertal utbildade konstnärer såsom Aarne Aho, Lyyli Molander-Aho, Auvo Nuolivaara och Kirsti Nuolivaara.

Helena Tynell var visserligen anställd vid Riihimäki, men arbetade också med att utveckla Köklaks-fabrikens kristallproduktion.Gunnel Nyman arbetade för Taito Oy, men hade också hon en koppling till Köklaks, där hon bekantade sig med olika färgopaler och svaga opaltoner i belysningsglas. Ett viktigt budskap är med andra ord betydelsen av kontakter och samarbete mellan formgivare och företag.

En tid av glas är trespråkig bok med finska, svenska och engelska. Layouten kräver att läsaren är koncentrerad och väljer rätt "fil" men här finns nyttig information om nästan 30 år av inhemsk glashistoria såväl för antikhandlare och auktionshus som för samlare.

Maria Ekman-Kolari

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Jordnära studier drar fullt hus på Keuda Saaren kartano

Mer läsning