En ny början för Helsingfors

I synnerhet har Helsingfors stadssamhälle också internationellt sett ypperliga möjligheter att utvecklas till en plattform för nya idéer, uppfinningar och produkter.

Finlands huvudstads förvaltning förnyas helt och hållet från och med första juni 2017. Stadsdirektörerna försvinner. Det stadsfullmäktige som väljs i kommunalvalet i april utnämner bland fullmäktigeledamöterna en borgmästare och fyra biträdande borgmästare, som är heltidspolitiker. Helsingfors övergår till en nordisk och europeisk förvaltningsmodell i stället för den gamla hybridmodellen där stadsdirektörerna har varit opartiska ämbetsmän med partiet i parentes efter deras namn.

Från en stadsbos synpunkt är det sannolikt mer betydande, än borgmästarmodellen, att stadens talrika ämbetsverk sammanslås till fyra verksamhetsområden. Man behöver inte längre fundera på vad byggnadskontoret, byggnadstillsynsverket och byggtjänsten har för skillnad. Samarbetet inom stadens organisation torde också bli enklare.

Det är dock viktigt att komma ihåg att fast denna reform är historisk som sådan gäller den enbart stadens organisation. En mycket mera märkvärdig revolution har varit på gång redan en längre tid – en tilltagande öppenhet som de nya kommunikationsmedlen har åstadkommit. Detta betyder att så gott som alla medborgare i sin ficka har både tillträde till all information som publicerats i världen och en ytterst kraftig kommunikationskanal. Myndigheternas och den offentliga sektorns traditionella informationsmonopol har brutits. De kan inte längre utöva makt genom att reglera information.

Finland har snabbt övergått till den tvåriktade och mångcentrerade realtidskommunikationens tidevarv. Denna väldiga förändring skär genom alla livsområden och gäller stadens serviceverksamhet, företag, kultur, medborgaraktivism och fritidssysslor. Staden är nu det urbana livets användargränssnitt som alla intresserade stadsbor kan utveckla och bearbeta.

Den nya epoken kräver också en ny definition av delaktighet. Delaktigheten har tillsvidare setts närmast ur demokratisynvinkeln – vem fattar beslut i vilken process, har invånarnas synpunkter beaktats och så vidare. Detta är naturligtvis en väsentlig definition av delaktighet, men en annan och minst lika viktig dimension har ofta blivit i skuggan: hur mobiliserar man stadsbornas kunnighet, kreativitet och annan potential till allmän nytta?

För att detta ska lyckas måste följande grundförutsättningar fyllas: yttrandefrihet, informationsöppenhet, jämlikhet och tillräcklig utbildningsnivå. I Finland är alla dessa element på plats. I synnerhet har Helsingfors stadssamhälle också internationellt sett ypperliga möjligheter att utvecklas till en plattform för nya idéer, uppfinningar och produkter – om man djärvt kan operationalisera detta till konkreta beslut. Nu behövs fördomsfritt samarbete mellan stadens organisation, medborgarsamhället och företagsverksamhet.

En utmärkt framtid tittar nu på Helsingfors från spegeln.

Pekka Sauri biträdande stadsdirektör i Helsingfors

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18