En lovsång till vetenskapen

Vetenskap är fantastiskt och spännande, och vi som sysslar med forskning har ett ansvar att förmedla det.

Vad jag gjorde i helgen kan beskrivas mindre som att "marschera" och mer som att "blanda två slags glass och kolla på Parks & Recreation för tredje gången". Mitt hjärta marscherade dock. I lördags ordnades nämligen March for science-manifestationer runtom i världen för att hylla vetenskap, forskning och källkritik, och tala för vetenskapligt baserat beslutsfattande i politiken. Marscherna kunde även tolkas som protester mot de massiva nedskärningar Trump-administrationen planerar i finansieringen av forskning och klimatarbete i USA. Också här i Finland behöver vi säga ifrån på skarpen för att trygga utbildning och kunnande, det vill säga det största kapital vi har.

Varför behöver vi vetenskap, varför kan vi inte bara förlita oss på åsikter och intuition? Tja, vi människor har alla inbyggda sätt att processera information som kallas för kognitiva bias. Till dem hör bland annat en tendens att uppmärksamma information som stöder våra uppfattningar och avvisa information som strider mot dem, att generalisera utifrån enskilda exempel, svårigheter att uppskatta sannolikheter, att se fördelar i vår egen in-grupp och jämfört med andra, en oförmåga att förstå vår egen inkompetens, och så vidare och vidare. Vetenskap är ett slags skydd mot dessa våra tankefel och ger oss möjligheter att korrigera felslut. Forskning handlar om att formulera teorier och hypoteser, testa dem systematiskt om och om igen, och till och med försöka bevisa att våra egna antaganden är falska. Vetenskapens metoder och institutioner är inte perfekta, men som bas för beslutsfattande bra mycket bättre än hejvilt googlande ("jag läste på en hemsida att vacciner orsakar autism"), anekdoter ("min kompis blev botad efter ett besök hos homeopaten"), rädslobaserat agiterande ("invandrare är sådana och sådana"), eller förlitande på enskilda observationer ("vadå global uppvärmning, våren är ju iskall i år").

Att förstå hur kunskap skapas och modifieras och lära oss att skilja mellan icke-tillförlitlig och tillförlitlig information är viktigare än någonsin i en tid där vi kan googla fram skenbart stöd för vad som helst. Att inte lära oss det leder till allt från att vi betalar dyrt för meningslösa kändiskosttillskott och undviker födoämnen i onödan baserat på skrämselartiklar till att barn dör i sjukdomar som kunde förhindras, att lögner och fördomar påverkar politiska beslut, och att vi förstör den enda hemplanet vi har.

Vetenskap är fantastiskt och spännande, och vi som sysslar med forskning har ett ansvar att förmedla det. Ett ansvar att lyfta fram forskningsresultat på sätt som folk begriper och är intresserade av, men kanske framför allt ett ansvar att delta i samhällsdebatten och sprida kunskap om kunskap. Några som lyckas väldigt bra med detta är poddarna Science Vs, Rationally speaking och svenska Bildningspodden. Ni kan se dem som tips. Att stå upp för bildning och faktabaserad politik kan ni se som en uppmaning.

Monica Ålgars skribent, doktor i psykologi och psykoterapeut.