En lag på 0,7 vårdare per klient i äldrevården välkomnas, men personalbristen oroar

För tillfället arbetar cirka 90 av landets alla vårdenheter med heldygnsomsorg för äldre med en underdimensionerad personal. Bild: Anni Reenpää/Lehtikuva

Att hissa kvaliteten på äldreomsorgen till en godtagbar nivå i hela landet beräknas kosta minst 230 miljoner euro per år senast 2023. I praktiken ska alla heldygnsboenden ha sin personaldimensionering i skick då.– Om fyra år ska vanvårdens tid vara förbi, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.

Redan om ett knappt år, i augusti 2020, kan Finland ha en lag som säger att serviceboenden med heldygnsomsorg ska ha en vårdpersonal på minst 0,7 vårdare per klient. De inrättningar som för tillfället kämpar med svår personalbrist kan under en övergångsperiod på knappt tre år få hålla sig med en siffra på 0,5 vårdare per klient – men bara så länge de samtidigt kan bevisa att vården och omsorgen de ger är tillräckligt god.

När utkastet till lag publicerades på torsdagseftermiddagen handlade både frågor och svar om siffror av olika storlek. De stora olösta frågorna gäller hur mycket mer personal vården egentligen behöver i framtiden och var all personal ska komma ifrån. Enligt den arbetsgrupp som tagit fram förslaget till ny lag kommer äldrevården att behöva 4 400 nya vårdutbildade arbetstagare för att uppfylla lagens krav. I den siffran har man också räknat in vikarier.

Närvårdarfacket Super och social- och hälsovårdsfacket Tehy har suttit med i arbetsgruppen som slipat fram lagförslaget och Supers ordförande Silja Paavola är nöjd.

– Om det här fungerar och vi får vårdarna att stanna och orka i vårdbranschen är det en vinst, säger hon.

Vårdare ska inte städa

Vårdfacket har redan tidigare krävt att siffran 0,7 inte innefattar personal som arbetar med stödtjänster som städning eller matlagning. Nu har arbetsgruppen tydligt listat vilken personal som kan räknas in i dimensioneringen när man i framtiden gör upp arbetslistorna. Personalsiffrorna kan alltså inte längre friseras med hjälp av kanslister eller städare.

Lagutkastet skiljer nu på personal i "direkt" och "indirekt" klientarbete. Med direkt klientarbete avser man uppgifter som anknyter till vård, rehabilitering och omsorg. Därför räknas sjukskötare, hälsovårdare, geronomer, fysioterapeuter, ergoterapeuter, närvårdare, grundskötare, socialpedagoger, hemvårdare, vårdbiträden och övriga personer med vårdutbildning till vårdpersonalen, medan kökspersonal och de som städar anses sköta indirekt arbete.

I framtiden får till exempel fysioterapeuter räknas som vårdpersonal enbart då de är i direkt klientarbete. De får inte heller vara den enda personen under ett arbetsskift. Samma begränsningar gäller till exempel för vårdbiträden, som inte heller får ha ensamt ansvar på ett boende.

Marja Jylhä, professor i gerontologi vid Tammerfors universitet, har lång erfarenhet av att forska i äldreomsorgen i Finland. Hon välkomnar lagförslaget.

– Tidigare ansåg jag att det är onödigt att lagstifta om exakta personaldimensioneringar. Jag tänkte att en förnuftig vårdinstitution tar in den personal den behöver, men det har ju visat sig att det inte är så.

Vad övergångsperioden med rätt till vårdpersonal på 0,5 per klient beträffar säger Jylhä att 0,5 är en bra början.

– Sedan kan man ju fråga sig hur vi kan övertygas om att vårdpersonalen faktiskt inte används för stödtjänsterna.

Jylhä kommenterar också skrivningen om att enheter ska ta in mer personal i lägen när klienter behöver mer krävande vård än normalt.

– Många klienter i äldreomsorgen behöver krävande vård redan nu och i själva verket borde personalen dimensioneras så att den klarar av att vårdbehovet ibland akut blir större än normalt. Sedan hjälper ju dimensioneringen inte den som inte ens får en plats på ett boende och där har vi också ett problem.

Olika syn på personalbehov

Kommunförbundet och Kommunarbetsgivarna har också räknat på personalbehovet och uppskattat att det ligger närmare 5 000 personer än arbetsgruppens siffra 4 400.

Behovet av kompetent personal är ingen isolerad fråga som skulle gälla enbart för äldreomsorgen. Hela vårdfältet i Finland kräver kreativa lösningar inom kort. På Institutet för hälsa och välfärd (THL) säger utvärderingsdirektör Pekka Rissanen att den finska social- och hälsovården kommer att behöva 220 000 nyanställda inom de följande 15 åren. Kalkylen bygger dels på att cirka 165 000 personer kommer att gå i pension under den tiden, dels på att ett åldrande Finland har allt fler allt äldre klienter att ta hand om. Det räcker alltså inte att enbart hitta ersättare för dem som pensioneras – också de nya klienterna behöver vårdare.

Frågan om personalbehovet togs nyligen upp i den färska rapport (Sote –pyramidista palveluverkkoon. Ikääntyminen ja niukka tulevaisuus) som två emeritusprofessorer, Erkki Vauramo från Aalto-universitetet och Olli-Pekka Ryynänen från Östra Finlands universitet, har författat för Stiftelsen för kommunal utveckling. Skribenterna talar i andra banor än alla de som oroar sig för personalbrist och säger att vården i framtiden måste fokusera på nytänk bland annat inom rehabilitering och boende. Budskapet är att en välorganiserad rehabilitering och tillräckliga hemvårdstjänster tar bort behovet av att öka vårdpersonalen i äldreomsorgen radikalt.

Jylhä är skarp i sin kritik mot rapporten till de delar den handlar om äldreomsorgen.

– Det finns forskning om behovet av äldrevård och om vad som påverkar det behovet, men den här rapporten hänvisar inte alls till den. Om man uttalar rekommendationer om hur äldreomsorgen borde skötas måste man förankra det man säger i det vi faktiskt vet om hur olika åldersgrupper växer och hur de här personernas funktionsförmåga förändras när de åldras.

Allt fler behöver mer hjälp

För tillfället ökar antalet finländare som fyllt 90 med 2000–3000 personer per år.

– Och av dem behöver 30–40 procent heldygnsvård under slutet av sitt liv, ungefär under sitt sista levnadsår, säger Jylhä.

Hon påpekar att den vanligaste orsaken till att den äldre behöver omsorg dygnet runt är olika demenssjukdomar.

– En person med svår demenssjukdom behöver inte behandlingar hela tiden, men behöver ändå bo så att det alltid finns personal till hands.

För drygt tre veckor sedan sade statsminister Antti Rinne (SDP) att pengarna till en personalökning på 4 000 personer i äldrevården inte finns. Minister Kiuru slår fast att regeringen förbundit sig till vårdarkvoterna och till att reservera pengarna som behövs.

Jylhä säger att pengarna hur som helst måste diskuteras.

– Äldreomsorgen är det enda Rinne sagt att pengarna inte räcker till för, men krisen i heldygnsvården har också skapat en kris i hemvården. Vi behöver diskutera vad skattepengarna ska räcka till. Så här kan det inte fortsätta, att de som har råd att köpa vård får service och de övriga blir utan.

Fakta

Så här ska vården förbättras

Heldygnsvården i äldreomsorgen ska i framtiden ha en personaldimensionering på 0,7. Det innebär sju vårdare per tio klienter. I dag är rekommendationen 0,5.

I förslaget till ny lag, som en arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet tagit fram, definieras vilka olika yrkesgrupper som kan räknas som vårdpersonal i direkt klientarbete. Om och när lagen träder i kraft kan inte längre köks- eller städpersonal skrivas in på arbetsschemat som vårdare. Det här ökar behovet av att nyanställa vårdare.

Arbetet inom äldrevården ska göras attraktivare än i dag. Arbetsgruppen bakom lagförslaget tror att vårdarbetet kan locka fler om vårdutbildade inte längre behöver ägna sig åt att tvätta kläder och servera mat på bekostnad av sina vårduppgifter. Man vill också förbättra möjligheterna för personalen att utvecklas, avancera i karriären och att påverka sitt arbete.

Vårdpersonalen föreslås växa bland annat genom fler utbildningsmöjligheter, mer fortbildning och genom att utländsk arbetskraft utnyttjas.

Lagen om personalstorleken är det första steget i en stor reform av äldreomsorgen. Senare granskas bland annat personalfrågan i hemvården, kvalitetskontroll, överlappningar i socialvårdslagen och äldreomsorgslagen och frågor kring boendemiljö.

Utkastet till lag går nu på remiss och väntas landa för diskussion i riksdagen ännu i höst.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning