En glad överraskning med språklig komplikation – måste Nobelpristagaren bli en som skriver på engelska?

Sanna Nyqvist. Bild: Markko Taina

Vinnaren skriver på engelska men har rötter i kiswahili.

– En stor överraskning, men jag är väldigt glad över den, säger Helge Rønning, norsk professor emeritus i mediekunskap vid universitetet i Oslo och kännare av afrikansk samtidslitteratur. Han har, i motsats till flera andra av HBL:s annars synnerligen välinformerade litteraturexperter, också läst Abdulrazak Gurnahs romaner och kan därför uttrycka något utöver respektfull förvåning.

– Jag tror det här är Akademiens sätt att visa att de gärna ger priset åt en icke-västerländsk, icke-vit författare, samtidigt som de inte vill uppfylla mediernas spekulationer där Ngũgĩ wa Thiong'o från Kenya, somaliska Nuruddin Farah och Mia Couto från Moçambique förekommit i åratal.

Rønning påpekar att Gurnah, född på Zanzibar utanför Tanzanias kust 1948, är en ypperlig representant för ett i vår tid allt vanligare predikament.

Trots att författaren och kolonialismforskaren Gurnah studerat, levt och arbetat i England sedan 1968 – med undantag av två år i Nigeria på 1980-talet – och skriver på engelska, är han uppvuxen med kiswahili, det bantuspråk som talas på Zanzibar och är lingua franca i en stor del av Östafrika.

– Kiswahili och swahilikulturen på Zanzibar är starkt influerade av Iran, Indien, arabiska halvön. Gurnahs författarskap, hans historiska romaner, handlar mycket om mellankulturer, hur det varit att leva i kolonialimperiet. Det här är ett väldigt viktigt tema som gäller allt flera människor i vår tid – vad innebär det att leva i exil, vad betyder det att höra hemma någonstans? Hur är det leva i en postkolonial värld?

Vems språk?

Sanna Nyqvist, finsk forskare som 2018 gav ut boken Räjähdemiehen perintö – Vallasta, kirjallisuudesta ja Nobelin palkinnosta, om Alfred Nobel och litteraturprisets politiska aspekter, kommenterar:

– Ingen överraskning att Akademien valt en afrikansk författare, men jag är lite förvånad över att de valde en som så entydigt är förankrad i det engelska språket. Låter det sig inte göras att hitta någon som inte skulle skriva på de gamla kolonisatörernas språk? Och vad betyder det för den afrikanska litteraturens prischanser i framtiden?

– Det finns ett nordiskt fall som handlar om samma problematik. När det 1981 ryktades om att den färöiska författaren William Heinesen skulle få Nobelpriset, meddelade han offentligt att han inte skulle ta emot det, eftersom han skrev på danska och ville att Färöarnas första Nobelpris skulle gå till en författare som skrev på färöiska.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning