En fråga om människosyn

Eufemismer, såsom ordet invandrarkritisk, används flitigt i försök att få debatten att likna en normal politisk debatt.

Den tragiska dödsskjutningen av en till sitt hemland återsänd irakisk asylsökande har aktualiserat den mer än berättigade diskussionen om finländsk asylpolitik. Man kan vara tacksam för att händelsen har diskuterats utan gängse obehagliga övertoner.

Sedan FN för ett antal år sedan började varna för det snabbt stigande antalet flyktingar i världen har åtminstone jag plågats av en på något sätt schizofren inställning till problematiken. Å ena sidan har kanske en person i min ålder någon form av inbyggt världssamvete. Kanske en följd av avskyn för andra världskrigets utrotningsläger. Eller kanske de egna kontakterna med före detta koncentrationslägersfångar i Israel under ett par kibbutzsomrar på 1960-talet. Och säkert också rester av studentrevolternas globaliserade jämlikhetskrav.

Men å andra sidan är det ju inte särskilt svårt att förstå att Europa inte kan bli hem för alla världens flyktingar. Att det behövs någon form av flyktingpolitik. Vad den flyktingpolitiken kunde vara kompliceras av att den så kallade västvärlden bär ansvar för att situationen i de länder som i dag alstrar mest flyktingar har blivit som den har blivit.

När flyktingar anländer till vårt land blir den automatiska reflexen hos mig att Finland måste hjälpa. Om det så bara finns skuggan av en möjlighet att de far illa om de skickas bort skall Finland hjälpa. Samtidigt förstår jag att kanske inte ens detta är möjligt i det långa loppet.

Hurdan kunde flyktingpolitiken då vara? Politik är det möjligas konst brukar det heta. Flyktingpolitiken är inget undantag. Men i flyktingpolitiken rör vi oss närmare liv och död än vanligt och där är det svårare att orientera sig.

För en tid sedan läste jag en artikel skriven av den svenske journalisten och författaren Göran Rosenberg. Han påminner oss om att begreppet människosyn är ett viktigt element både i flyktingdiskussionen och som bas för vår demokrati. Vår demokrati grundar sig i princip på en människosyn där alla människor är lika värda. Men Rosenberg säger också att demokratin alltid kommer att vara fylld av konflikter, eftersom vi människor är olika och vill så olika saker med våra liv.

I dagens flyktingpolitik försöker många dölja att de besitter en människosyn som ser flyktingarna som mindre värda. Eufemismer, såsom ordet invandrarkritisk, används flitigt i försök att få debatten att likna en normal politisk debatt. Om man accepterar de utgångspunkterna blir en konstruktiv flyktingpolitik omöjlig att driva. Människors lika värde är centralt för att vi skall kunna föra en framgångsrik politisk debatt inom ramen för det som brukar kallas för västerländsk demokrati.

Det är lättare sagt än gjort att påverka människosynen. Men det är inte omöjligt. Trettiotalets gruvliga rashygieniska experiment grundade sig på en förvriden människosyn. Den människosynen anses inte längre rumsren. Men dagens politik befolkas av illusionister som försöker förvrida huvudet på oss.

Geo Stenius journalist

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00