En fläkt av kalla kriget

Inspektion av de rör som ska användas för att bygga Nord Stream-röret.Bild: JENS BUETTNER

När Ryssland ville låna svenska hamnar för att bygga en andra gasledning genom Östersjön blev det stopp. Men är kovändningen från svenskt håll grundad på rationella säkerhetspolitiska överväganden eller ännu ett uttryck för rysskräcken?

Försvarsminister Peter Hultqvist pustar ut och utrikesminister Margot Wallström torkar svetten ur pannan. Efter mötet på Utrikesdepartementet i onsdags där Slite och Karlshamns kommuner var inbjudna så backar de från att gå vidare i sina planer på att hyra ut hamnarna till ryska Gazprom för byggandet av Nord Stream 2.

Kommunpolitikerna fick en föredragning bakom låsta dörrar om regeringens syn på det säkerhetspolitiska läget. Det avskräckte tydligen. Säkerligen framlades också någon form av löfte om ekonomisk kompensation för bortfallet. För Gotland rör det sig om runt 6 miljoner euro och för Karlshamn så mycket som 10 miljoner euro under de år som byggandet av röret hade pågått. Det är en betydande del pengar för de ganska fattiga kommunerna och skulle ha kunnat gynna framtida satsningar på infrastruktur och arbetstillfällen men som nu uteblir. Slite hamn rustades upp och moderniserades av ryssarna inför Nord Stream 1, så det är inga tomma löften från ryskt håll.

Genom bestämmelserna i det ganska långtgående kommunala självstyret ligger beslutet i slutändan på kommunerna, något som nu Hultqvist sagt att han vill se över just när det gäller frågor om nationell säkerhet.

Till saken hör att Försvarsmakten just nu är i ett skede av upprustning på Gotland och att Karlshamn ligger i ett område där det både finns en örlogsflottilj och en flottflottilj. Efter Rysslands agerande på Krim, intervention i Ukraina, Georgien och Syrien, samt periodiska kränkningar av svenskt luftrum så anser regeringen att säkerhetspolitiken ser annorlunda ut i dag än när Nord Stream 1 invigdes 2011.

Det känns väldigt mycket som kalla kriget. Frågan är om Sverige nu går miste om investeringar på grund av en uppumpad ryssparanoia.

Försvaret har också hela tiden pressat regeringen på att stoppa uthyrningen och har haft uppbackning från oppositionen. Det har hetat att rysk säkerhetstjänst kan placera apparatur i rören för att lyssna av känslig svensk kommunikation. Dessutom befaras spioner utklädda till hamnarbetare uppenbara sig i hamnen för att speja på militärområdena.

Enligt en försvarspolitisk utredning från september så är det största hotet mot svensk säkerhet en uppblossande konflikt mellan Ryssland och de Baltiska staterna. För att säkra invasionen av Baltikum så intas Gotland för att kunna kontrollera stora delar av Östersjön. Med kommersiella hyresavtal i Slite och på fastlandet i Karlshamn kan Ryssland initialt hävda att de bara beskyddar ryska investeringar genom att militärt befästa hamnarna.

Utredningen klassade scenariot som högst osannolikt, men de som är övertygade om Rysslands onda intentioner hävdar att något liknande skedde vid den ryska annekteringen av Krim.

Men hur troligt låter avlyssning på bottnen av Östersjön och rysk trupp på semesterön Gotland? Och är inte hemliga svenska militärområden redan kända ner på centimetern av Ryssland. Det känns väldigt mycket som kalla kriget. Frågan är om Sverige nu går miste om investeringar på grund av en uppumpad ryssparanoia. (Sedan kan man tycka att rörledningen inte alls ska byggas på grund av miljöhänsyn).

Det svenska stoppet påverkar inte på något sätt Nord Stream 2. I stället kommer hamnar i Finland och Tyskland att användas, eller enorma flytande pråmar. Det intressanta är skillnaden mellan den finländska och svenska synen på affärssamarbeten med Ryssland. Den största delen av Finlands energiimport kommer från Ryssland och dessutom pågår ett långtgående samarbete med Rosatom kring kärnkraftsverket i Pyhäjoki. Och detta utan att finska ÖB knystar om avlyssningsapparatur i gasrör eller om KGB-agenter utklädda till kärnfysiker.

Peter Al Fakir Journalist bosatt i Stockholm.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00