En femtedel av riksdagsledamöterna har upplevt sexuella trakasserier på jobbet – 17 män har drabbats

Överlag upplever riksdagsledamöterna ändå att riksdagen är en jämställd arbetsplats. Det som många upplever som ett problem är att ordförandeskap och särskilt eftertraktade utskottsplatser oftare går till män.

Riksdagsledamöterna anser att riksdagen är en jämställd arbetsplats, men det finns rum att bli bättre, visar en utredning som presenterades på onsdagen. Utredningen beställdes av riksdagens förra talman Maria Lohela (Blå) och presenterades av den nuvarande talmannen Paula Risikko (Saml).

Enligt utredningen, som genomfördes av företaget Oxford Research Ab, upplever både manliga och kvinnliga riksdagsledamöter att de har goda möjligheter att påverka riksdagsarbetet inom sina riksdagsgrupper, i utskotten och under plenum.

I utredningens skriftliga del deltog 149 och i den muntliga 34 ledamöter.

– Personligen är jag glad över att riksdagen upplevs som en jämställd arbetsplats. Det att ledamöterna upplever att de har goda möjligheter att påverka arbetet är ett bra resultat, säger Risikko.

Ordförandeklubban oftare till män

De största utmaningarna med tanke på jämställdheten har att göra med de inofficiella nätverken, fördelningen av ordförandeplatser i utskotten och fördelningen av utskottsplatserna. Till saken hör att kvinnor har svårare att framstå som erfarna, vilket inverkar på fördelningen av ordförandeplatserna.

Hela 18 av 23 ordförande för utskott eller utskottsdelegationer är män. Bland vice ordförande har kvinnorna en knapp majoritet.

Vidare rapporterar 17 manliga och 12 kvinnliga ledamöter att de har upplevt sexuella trakasserier i riksdagen. I och med att könsfördelningen bland svarande är drygt 60 procent män och knappt 40 procent kvinnor, så innebär det att manliga och kvinnliga ledamöter upplever trakasserier i ungefär lika hög grad.

Flera riksdagsledamöter upplevde också att det var svårt att kombinera familjelivet med jobbet och över 70 procent uppgav att de hade blivit trakasserade på sociala medier.

Barnvakter i riksdagen?

SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz, som varit med i styrgruppen för utredningen, anser att resultaten återspeglar hans egna upplevelser av arbetet.

– Det finns ganska stora skillnader i könsfördelningen i olika utskott. Till exempel förvaltningsutskottet, där jag själv sitter, är mansdominerat medan social- och hälsovårdsutskottet, bildningsutskottet och kulturutskottet är kvinnodominerade, säger Adlercreutz.

Utskottsplatserna fördelas av riksdagsgrupperna själva och därför är det gruppernas uppgift att se till att jämställdhet uppnås. Adlercreutz tror att det här kommer att beaktas i högre grad efter nästa riksdagsval då platserna fördelas på nytt.

Han kan också relatera till svårigheterna med att kombinera jobbet och familjelivet, men påpekar att situationen var ännu värre förr.

– Min familj är säkert glad att riksdagsarbetet har förändrats sedan början av 1990-talet. Då var det betydligt svårare att förena familjeliv med det här arbetet, säger han.

En del svaranden önskade att riksdagen skulle hjälpa till i frågan genom att erbjuda till exempel barnvakter i Riksdagshuset och utöka möjligheterna för distansjobb.

Det att manliga och kvinnliga ledamöter upplevt trakasserier i lika hög grad är förvånande, anser Adlercreutz.

– Det var kanske ett lite oväntat resultat, jag trodde att det skulle vara vanligare bland kvinnor, säger han.

Den aktuella utredningen fokuserade på riksdagsledamöternas upplevelser och är den första i sitt slag. Tidigare utredningar har fokuserat på tjänstemännens jämställdhetserfarenheter.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00