En bokstavlig och lättillgänglig grupputställning

Ickespråk. Paul Coombs Flag of dildosis vajade första gången på prideparaden i London 2015.Bild: Paul Coombs

Text och ord i konst sätter gränser och bygger murar, konstaterar Helen Korpak som sett utställningen The Book of the Word, på Helsinki Contemporary.

The Book of the Word

Helsinki Contemporary

Bulevarden 10. Till den 2.7.

Sommartider brukar betyda sömniga månader på gallerier. Den konstkonsumerande målgruppen flyr stadsmiljön och semesterandan sänker sig som ett töcken över urbana galleristers vita utrymmen. Detta resulterar i diverse mer eller mindre långvariga sommarutställningar som ofta är lite sävliga. I år är inget undantag: Galerie Forsblom presenterar utställningar som varar mer än två månader, medan såväl SIC som Helsinki Contemporary sparkar i gång denna hittills kalla sommar med grupputställningar som båda kännetecknas av färg och en distinkt modern känsla.

SIC:s Summer Roll är en lite avlägsen och konceptuell helhet utan någon påtaglig röd tråd, medan Helsinki Contemporary levererar en mer lättillgänglig utställning. Denna lättillgänglighet beror inte direkt på att Contemporarys The Book of the Word skulle bestå av märkbart "lättare" verk, utan på att kuratorn Michael Petry gjort ett gediget jobb.

Från Ed Rischa

Den i London bosatte amerikanen Petrys medverkan i Helsinki Contemporarys program är en följd av ett nytt residensbaserat projekt i vilket internationella kuratorer bjuds till Helsingfors i ett försök att "integrera experter" och "utvidga nätverk". Pressmeddelandens flummigt ideologiska målsättningar brukar ofta vara snömos, men det verkar faktiskt som om detta årligen återkommande projekt har förutsättningar att uppnå sina mål. I alla fall är The Book of the Word en helhet som känns internationell och som dessutom är aktuell, eftersom den föregår en bok med samma namn på det ansedda förlaget Thames & Hudson.

Som namnet antyder är utställningens tema ord och språk. I Petrys regi smälter olika konstnärers sinsemellan mycket olika verk samman till en tematiskt snäv helhet. Det är ofta bokstavligt: konkreta, läsbara ord dominerar. I flera av verken är orden många och bygger upp meningar, poesi. Det är konst i rakt nedstigande led från Ed Ruscha.

"The music from the balconies nearby was overlaid by the noise of sporadic acts of violence" lyder texten på en av Ruschas mest berömda målningar från 1984. På Helsinki Contemporart går efterföljaren Robert Montgomery tre ord längre i sin upplysta bokstavsinstallation Ice Caps Melt: "Ignoring the time of the ice cap melts/ the northern white cold candles keep their slid measure on us". Andra konstnärer är inte lika mångordiga eller poetiska: "Belief Mind Life Land Wealth" skriver Nathan Coley i sitt verk Palace medan Maria Chevska kort och gott säger "Whoa" i sin läckert glansiga och tredimensionella målning från 2002.

Icke-språk

Text och ord i konst sätter gränser och bygger murar. För den som inte kan danska, norska eller svenska förblir Elizabeth Crofts Det er så spennende och Takk snygga prints med lite textrader. Inkluderingen av något annat än engelska är dock livsviktig för The Book of the Word, som annars skulle bli en utställning om engelska snarare än om språk i allmänhet. Crofts verk har givetvis också en otroligt västerländsk prägel, men de celebrerar också något lokalt; en klumpig skandinavisk fjäskande artighet.

Även finländska konstnärer tycker om att inkludera engelska ord och texter i sina verk. Ofta är resultatet smått pinsamt: "Fucking martyr"! "Anti-Society"! Föga förvånande har Petry främst bjudit in konstnärer från andra länder. Undantagen utgörs av Pilvi Takala och Jukka Korkeila som dessutom båda hållit sig ifrån engelskan. Den sistnämnde låter med glimten i ögat punk möta reformationen möta Francis Bacon (konstnären, inte filosofen) och åtar sig hellre ett dött språk – latin – än engelskan. Takala, å sin sida, är finurlig och smart som vanligt, och hennes utställda videoverk The Announcer går på modersmålet finska (dock med engelsk textning).

På ett litet hörn har Petry också inkluderat ickespråk – det viralt superkända textilverket Flag of Dildosis av britten Paul Coombs öppnar utställningen. Dildosis-flaggan är ett parodiskt ställningstagande mot den version av den muslimska svarta standardflaggan som IS använder sig av. Konceptet är rakt på sak: Coombs har bytt ut den arabiska texten mot en parad av dildoar och analpluggar som inte så lite liknar IS korviga typografi. Vid första anblick ser hjärnan vad den förväntar sig, vilket är orsaken till att det blev ett ramaskri när Coombs lät flaggan vaja på prideparaden i London år 2015. Det är knappast en slump att The Book of the Word inleds med denna påminnelse om att text och bild är av samma skrot och korn. Och sensmoralen? Läskunskap krävs för såväl text som bild. Allt betraktande är att tolka.

Helen Korpak Konstkritiker

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08