En av fem klasslärare i huvudstadsregionen fortfarande obehörig – variationerna mellan städerna stora

Var femte klass- och speciallärare i årskurserna 1–6 i huvudstadsregionen är obehörig – precis som när HBL granskade läget för två år sedan. Än så länge är vikarien Lia Sirelius en av dessa obehöriga.

Speciallärarvikarien Lia Sirelius arbetsrum ligger i en av de pastellfärgade skolbarackerna på Klåvusvägen 17 i Botby. Här, i tillfälliga lokaler, går eleverna i årskurserna 1–6 i skola just nu, evakuerade undan en mögelrenovering.

För två år sedan var Botby grundskola i östra Helsingfors en av de skolor där alla klasslärare var behöriga samtidigt som man på annat håll inte hade lyckats anställa en hundraprocentigt behörig lärarkår. I år är det andra Helsingforsskolor som kunnat hålla behörigheten hög; läget varierar något mellan skolorna från år till år, men för huvudstadsregionen som helhet gäller samma siffra som 2016, en siffra som för två år sedan på många håll uppfattades som alldeles för hög. I Helsingfors och Esbo är alltså fortfarande var femte lärare obehörig. Däremot har Grankullas enda svenskspråkiga grundskola hög behörighetsgrad (14 procent obehöriga), medan årskurserna 1–6 i Vandaskolorna har en betydligt större del obehöriga lärare: 27 procent.

Vill mer

Sirelius arbetsdag kunde egentligen se helt annorlunda ut än vad den gör, för hon har en merkonomexamen, en massörsutbildning och fotografistudier i bagaget. Men det är läraryrket hon brinner för.

– Det var medan jag var hemma med barn jag började fundera på att testa jobbet som skolassistent – bara en enda dag. Men jag trivdes snabbt jättejättebra och tänkte att det här är ett jobb jag vill kunna göra ordentligt.

Sirelius sökte alltså studieplats vid Prakticum och utbildade sig ytterligare en gång, nu för att bli ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Skolmiljön gav Sirelius allt mer. Och hon ville själv mer. Under de senaste tre åren har hon nu arbetat som speciallärare samtidigt som hon avlagt grundstudierna i specialpedagogik vid Helsingfors öppna universitet.

– Jag ville ta mer ansvar och vet nu att det är speciallärare jag vill bli, men speciallärarutbildningen på svenska finns i Vasa och har så höga närvarokrav att det skulle kräva en flytt, så jag började baklänges och gjorde speciallärarstudierna först och sökte sedan i våras in till den nya svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet.

För en person med tre egna barn och två tonåringar som stödbor i familjen två dagar per vecka är en flytt inte helt okomplicerad och därför gör Sirelius nu klasslärarstudierna parallellt med sitt arbete. Hon hör till de 40 studerande som antagits i år och som klarar av att kombinera universitetets närvarokrav med ett lönearbete. Då universiteten reserverar 75–80 procent av studieplatserna för förstagångssökande har hon fått studieplatsen i hård konkurrens med andra som velat sadla om.

Ingen fast tjänst

När lärares behörighet diskuteras börjar samtalet förr eller senare handla om ordet kompetens. Om att det finns fantastisk kunniga och engagerade lärare både bland dem som har lärarexamen och bland dem som inte har det. Det här har flera rektorer påpekat när det blivit uppringda för siffrorna i den här kartläggningen. De har varit noga med att säga att obehörig inte automatiskt är detsamma som oduglig och att obehörigheten inte alltid är ett läge som varar för evigt. En person som saknar klasslärarexamen kan dessutom ha en annan pedagogisk examen – till exempel i vuxenpedagogik – och femton års praktisk erfarenhet av undervisning att luta sig mot.

Kajsa Salorinne (t.v.), Jemina Eklöf, Daniel Tötterman och Ronja Höstman i årskurs 6 i Botby grundskola i Helsingfors känner specialläraren Lia Sirelius efter många gemensamma lektioner och litar på att hon kan hjälpa när eleverna behöver det. Bild: Leif Weckström

Däremot har flera av rektorerna svårt att förstå hur de obehöriga orkar med pressen att ständigt befinna sig i ett osäkert läge där jobbet är hotat varje gång en ledig tjänst utlyses. Söker en behörig lärare tjänsten kan den obehöriga vinka adjö till jobbet oberoende av hur engagerad och duktig hen är.

Verkligheten bakom siffrorna är inte svartvit. En obehörig lärare kan sakna pedagogiska studier, men till exempel i Steinerskolan har den ena av de två obehöriga klasslärarna i år en pedagogie magister-examen, den andra en ämneslärarexamen. Den nya klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet kommer förmodligen att ändra situationen både för skolorna och för dem som nu arbetar som obehöriga klasslärare. De första nya klasslärarna utexamineras om ett drygt år och småningom blir allt fler behöriga.

Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten i Helsingfors säger att målet förstås är en lärarkår som är behörig till hundra procent, men att de obehöriga lärarna ska få aktivt stöd i sitt arbete.

– Skolorna har introduktionsplaner och mentorer för de obehöriga, och staden erbjuder också olika kurser. Vi satsar mycket på stödet, men borde kanske satsa mer, säger han.

Av den nya klasslärarutbildningen förväntar sig Grönholm att det samarbete som inletts med skolorna fortsätter och att utbildningen småningom ger huvudstadsregionen fler behöriga klasslärare.

Behörighet som stöd

Sirelius har nu tre års praktisk erfarenhet av specialläraruppgifterna.

– Under den tiden har jag haft jättefina kolleger och fått mycket praktisk hjälp, men jag vill studera och få min examen för att också kunna den teoretiska bakgrunden. Då vet jag inte bara hur jag ska göra utan också varför jag ska göra så och det ser jag som viktigt, säger hon.

Det är inte enbart den lärargemensamma teoretiska förståelsen som kommer med studierna. Den lärare som inte har rätt examen uppfyller inte behörighetskraven för en fast anställning och kan alltså anställas bara för ett skolår i taget. Det innebär ibland att läraren inte får lön över sommaren, att ålderstillägg på lönen kan släpa efter och att pensionen då intjänas långsammare än hos de behöriga kollegerna.

– Våren kan vara psykiskt tung, det är den där tiden när man går med fingrarna i kors och hoppas att man får jobba också i höst, säger Sirelius, som brinner för de elever som behöver extrastöd.

– Jag tycker om att arbeta i klass, men arbetar också enskilt med elever som har läs- och skrivsvårigheter eller problem med att koncentrera sig. En del behöver faktiskt också bara prata. På lågstadiet har vi ingen skolkurator och psykologen arbetar med flera skolor, men om elever inte får prata om sina bekymmer börjar de lätt störa skolgången och inlärningen, säger hon.

Efter att ha provat på flera yrken är Sirelius övertygad om att hon kan vara en bra lärare.

– För jag bryr mig om mina elever. Jag har aldrig haft problem med vårdnadshavarna heller. De har vetat om min obehörighet och om det är något jag inte kan svara på säger jag att jag tar reda på. Svårast för tillfället är att riktig förstå den nya bedömningsplanen och speciallärarens roll i den och jag tror faktiskt att jag kan förstå den här sortens förändringar på ett bättre sätt när jag har min examen, säger hon.

– Behörigheten ger stöd, men den är ändå inte allt, lägger hon till.

Andra vuxna ifrågasätter

När Sirelius inte har träff med elever på tumanhand arbetar hon i klasser. Nu kliver hon in till sjätteklassarna en stund och eleverna blir förtjusta. De har geografi med Michaela Suomi, också hon obehörig tillsvidare.

– Ja, eleverna har aldrig ifrågasatt mig, men många vuxna har frågat hur jag kan arbeta som klasslärare när jag inte har rätt utbildning, säger Suomi.

Hon har en merkonomexamen i botten, kom till skolan som assistent för fyra år sedan, har haft vikariat som språkbadslärare i Kasberget och siktar nu på en studieplats i den nya klasslärarutbildningen.

– Jag ansökte redan en gång, men var förhindrad att delta under intervjudagen. Man kan klara sig en bit med praktisk erfarenhet som klasslärare och en grundutbildning, men jag vill ha stödet lärarutbildningen kan ge, säger Suomi.

Medan Suomi pratat har eleverna tagit ut allt de hunnit av träffen med Sirelius. Suomi har kallat Sirelius ett oumbärligt stöd. Eleverna tvekar inte i sitt omdöme.

– För hon är hjälpsam och jättesnäll och skriker aldrig åt oss fast hon borde.

En felaktigt uträknad procentsiffra (obehörighetsgraden för Granhultsskolan i Grankulla är 14 procent, inte 7 procent) har korrigerats i texten den 3.9.2018.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00